– Man är ganska överens om att vårdplatsbristen är en av de absolut största flaskhalsar vi har i vården i dag, säger Patrik Hidefjäll, utredare på Socialstyrelsen, till Nyhetsbyrån Siren.

År 1994 fanns 5,2 vårdplatser per tusen invånare i Sverige. Det finns två huvudsakliga förklaringar till den långvariga nedåtgående trenden med allt färre platser på sjukhusen. Dels handlar det om medicinska landvinningar som möjliggjort snabbare utskrivningar, och därmed en rationalisering av vården. Dels handlar det om att vårdplatser stängs på grund av bristen på framför allt sjuksköterskor, något som blivit särskilt kännbart de senaste 5-6 åren, enligt Patrik Hidefjäll.

I Skåne så har antalet vårdplatser minskat från 3,0 platser per tusen invånare år 2006 till 2,17 år 2017.

Problemet är strukturellt

– Utvecklingen är tveeggad kan man säga. Många gånger har det setts som att det är ett tecken på att man har en avancerad vård, men minskar antalet vårdplatser snabbare än behovet går ner är det ett problem, säger han.

Enligt Patrik Hidefjäll är problemet strukturellt – patienter söker sig till sjukhus och akutmottagningar i stället för primärvården, det vill säga vårdcentraler och annan sjukvård utanför sjukhusen. 

I Sverige finns även ganska påtagliga skillnader mellan länen. Andelen vårdplatser per tusen invånare 2017 var störst i Västerbottens län, 2,6 stycken. Halland ligger lägst på siffran 1,8. Siffrorna kan dock påverkas av att patienter skickas mellan landsting och till de större sjukhusen. Exempelvis är man i Halland noga med att hålla vårdgarantin och skickar därför ofta patienter till universitetssjukhusen i Lund och Göteborg, förklarar Patrik Hidefjäll.

– Det finns också stora skillnader mellan landstingen vad gäller invånarnas ålder, det påverkar vårdbehovet, säger han.