21-åringen fångades på flera övervakningskameror på sin vandring mot skolan. Foto: Polisen

Bombdådet på Hässleholmsskolan ”ett rop på hjälp”

Uppdaterad
Publicerad

Han beskrivs som en ensam, skygg och osocial person med intresse för datorspel och skytte. I dag inleds rättegången mot den 21-årige mannen som misstänks ligga bakom bombdådet på Hässleholms tekniska skola i vintras.

Den 20 december 2018 tar sig 21-åringen enkelt in på skolan. Han är en före detta elev och känner därför till byggnaderna. Iklädd militärutrustning och en svart rånarluva smäller han enligt åtalet en första rörbomb i en av korridorerna i källaren. Där pågår några lektioner, men när brandlarmet går, evakueras eleverna. Därefter detonerar en andra rörbomb. Förutom sex rörbomber ska den misstänkte även ha burit med sig luftvapen till Hässleholms tekniska skola, enligt åtalet. Ett som ser ut som ett automatvapen och ett annat som ser ut som en riktig pistol.

En av rörbomberna som 21-åringen inte hann detonera. Foto: Ur Polisens förundersökning

Åtalas för flera brott

21-åringen är nu åtalad för allmänfarlig ödeläggelse och flera andra brott. I åtalet beskrivs han som en ensam person, och det framgår även att han har en intellektuell funktionsnedsättning. I förhören berättar han att han inte har några bästa vänner och att han har ett stort intresse för skytte.

Han har, i förhör, berättat att han planerade sprängningen i ungefär sex månader och att han beställt rörbomberna och luftvapnen via nätet. Han berättar även att han har hämtat inspiration från tidigare skolskjutningar, bland annat i USA. En tid före händelsen skapar han även en Facebook-profil där han skriver att han är anställd som skjutare på Hässleholms tekniska skola. Men han uppger att han inte hade för avsikt att skada någon.

En tid innan dådet skrev den misstänkte att han arbetade som skjutare på skolan. Foto: Polisens förundersökning

Ville få en reaktion

Sprängningen var, enligt honom, ett rop på hjälp. Under det senaste året hade han drabbats av panikattacker och sökt hjälp för ångest. Han säger i förhör att han inte fick någon vård och berättar att sprängningarna blev ett sätt att få en reaktion. Han kan inte förklara varför det blev just Hässleholms tekniska skola, han tyckte att lärarna han hade på skolan var bra och ”ingen hade varit dum mot honom” under tiden som han gick där.

I korridoren där rörbomberna sprängdes. Foto: Ur polisens förundersökning

Risk för dödliga skador

Inga personer skadades allvarligt i samband med händelsen på Hässleholms tekniska skola, men i åtalet kom Totalförsvarets forskningsinstitutet, FOI, fram till att det finns risk för dödliga eller allvarliga skador upp till fyra meter från rörbomberna när de detonerar.

21-åringen erkänner grov skadegörelse, men nekar till allmänfarlig ödeläggelse.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Explosion på skola i Hässleholm

Mer i ämnet