I Sverige ändrades lagen 1993 och då bestämdes att brott mot griftefriden skulle ge upp till två års fängelse. I Danmark ger brottet bara sex månaders fängelse.
Längre häktningar i Sverige
I Sverige finns ingen bortre gräns för hur lång en häktningstid kan vara. I Danmark är huvudregeln max ett års häktningstid, även om det görs undantag. Generellt sett är häktningstiderna i Danmark kortare än i Sverige. Peter Madsen häktades den 12 augusti. Enligt de danska reglerna ska omhäktning ske senast efter fyra veckor. Madsens omhäktningsförhandling är satt till den 5 september. Åklagaren kommer då att begära att Madsen häktas för mord och brott mot griftefriden.
Påföljden för mord är livstids fängelse, både i Danmark och Sverige. Skulle Madsen dömas för mord spelar det alltså ingen roll att straffet för brott mot griftefriden är strängare i Sverige. En annan möjlighet är att Peter Madsen döms för vållande till annans död. Maxstraffet för brottet är åtta års fängelse I Danmark. I Sverige är maxstraffet sex års fängelse. När långa fängelsestraff utdöms i Danmark för vållande till annans död rör det sig oftast om rattfylleribrott, enligt Sverker Jönsson, lektor vid Lunds universitet.
Fler jurister bland domarna
I den danska tingsrätten sitter tre juridiska domare och 6 nämndemän. För en fällande dom krävs att minst två av domarna och fyra av nämndemännen anser att den åtalade är skyldig. I en svensk tingsrätt dömer en jurist tillsammans med tre nämndemän. De politiskt utsedda nämndemännen har alltså ett större inflytande i Sverige.