Det är den första fredagen i juni 2017. Då genomför danska inspektörer en razzia mot åtta godisbutiker i Köpenhamnsområdet. Samtidigt slår livsmedelsinspektörer i Malmö till mot fem grossister.
Razzian, som döptes till Tors Hammare, blev starten på det dansk-svenska samarbetet mot godisfusket.
- Det som vi fann under Tors Hammare var brister i hur verksamheterna kan spåra sina livsmedel, sannolikt för att de handlats svart. Samtidigt kunde vi jämföra fakturor och dokument i både Sverige och Danmark, säger Arvid Nordland, enhetschef på miljöförvaltningen i Malmö.
Och problemen som uppdagades ledde till att livsmedelskontrollanter på båda sidor sundet intensifierat kontrollerna.
Det har bland annat lett till att upp emot hundra ton gammalt och förfalskat godis i Malmö upptäckts och stoppats.
Godisets slutdestination är danska godisbutiker
Men razzian ledde också danska myndigheter på spåren till de danska kunderna – och miljontals kronor i förlorade skatteintäkter.
– Vi kan konstatera att danska mindre verksamheter kör till Malmö och hämtar godis, och så betalar de inte avgifter och har heller inte spårbarhet på varorna, säger Michael Rosenmark, chef på Fødevarestyrelsens rejsehold.
68 ton godis i godisbutik gick inte att spåra
En mindre godisbutik i centrala Köpenhamn var en av de åtta butikerna som fick besök av den danska livsmedelskontrollen under razzian. Då kunde ägaren inte visa varifrån han köpt 68 ton godis och choklad.
Det var godis som hade sålts till danska kunder under åtta månader och motsvarade 72 procent av inköpen och försäljningen den perioden.
Myndigheterna misstänkte att det handlade om svarthandel. Därför polisanmäldes också butiken.
Kan tjäna 46 000 kronor per ton på skattefusk
Och liknande brister hittades i samtliga åtta butiker. Tonvis med godis som sålts vidare till ovetande kunder där det inte finns fakturor som visar varifrån godiset köpts eller när det köpts in.
– Vi ser att det finns mindre verksamheter som bara vill tjäna lite mer pengar. Men vi ser också att kriminella gäng ligger bakom det här, säger Mikael Rosenheim.
Fusk med moms och sockeravgifter innebär att man kan lura danska staten på motsvarande 46 000 svenska kronor per ton godis.
”Vi köper vårt godis från Malmö”
Godisbutiken gick senare i konkurs och togs över av en annan ägare. När SVT besöker butiken har den bytt namn men finns i samma lokaler. De nya ägarna har inte haft några problem med livsmedelskontrollen.
Men Malmös roll som godiscenter för danska butiker ser ut att vara fortsatt viktig även framöver.
När vi frågar varifrån de nya ägarna köper in sitt godis kommer svaret snabbt:
– Vi köper vårt godis från Malmö.
Vad betyder spårbarhet?
Två händelser ligger bakom kraven på spårbarhet i livsmedelslagen: utbrottet av galna ko-sjukan i Storbritannien 1986 och dioxinskandalen med förorenad matolja i Belgien 1999.
Då upptäckte myndigheterna problem med att dra tillbaka smittat kött och förorenad matolja från marknaden. Det fanns nämligen inget sätt att spåra hur produkterna rört sig på marknaden.
För att undvika liknande problem i framtiden infördes krav på spårbarhet. Regeln är utformad så att allt som ingår i eller kan antas ingå i livsmedel innefattas.
Företagare ska kunna spåra livsmedel både ett steg bak, leverantörer, och ett steg fram, mottagare, och samtidigt kunna informera myndigheterna om detta.
KÄLLA: Livsmedelsverket