Det har gått två år sedan den första säsongen av dokumentärserien Fosterland sändes i SVT. Ämnet för programmet var den växande nationalismen, och programledaren Fredrik Önnevall reste till olika länder för att möta såväl nationalister som de som kände sig som deras måltavlor.
Det var under inspelningen i Grekland som Fredrik Önnevall och teamet mötte 15-årige Abed, en flykting från Syrien som då bad dem ta med honom till Sverige.
Det gjorde teamet. ”Det slutade att handla om journalistik och det var snarare: Vad måste jag göra som människa”, har Önnevall tidigare sagt till SVT Nyheter om det beslutet.
Läs mer: Fredrik Önnevall: ”Jag blev inte förvånad”
I januari 2015, när programmet sänts, polisanmäldes SVT-medarbetarna för människosmuggling.
I november 2016 lämnade kammaråklagare Kristina Amilon in ett åtal mot Fredrik Önnevall och två av hans medarbetare från det tv-team som jobbade med dokumentärserien: fotografen Clas Elofsson samt en tolk.
– Vi hade ju blivit polisanmälda och för en tid sedan blev vi kallade till förhör, så när det nu väcks åtal så var jag inte förvånad, sa han till SVT då.
I slutet av januari hölls rättegången i Malmö tingsrätt. Vid slutpläderingen yrkade åklagaren på att de tre åtalade skulle döms till tre månaders fängelse för människosmuggling.
Hon beskrev det som att teamet organiserade resan och sa att de bland annat planerat resvägen och köpt kläder åt Abed för att de ska kunna passera gränserna som vanliga turister.
De åtalade förnekade brott och deras försvarsadvokater ansåg att det föreligger ett humanitärt undantag.
– Det är viktigt att han är ett barn, underströk Björn Benschöld, Fredrik Önnevalls advokat, om Abed.
Fredrik Önnevall har sagt att han hoppas att deras humanitära motiv ska räcka för en friande dom. Han menar att han inte vill att en medmänniska ska behöva välja mellan att bryta mot lagen eller bryta mot sitt samvete.
– I den bästa av världar går detta att förena, att även juridiken ger utrymme för att man ska kunna hjälpa ett barn i en nödsituation.
Målet har inte bara väckt känslor inom Sveriges gränser utan även rönt internationell uppmärksamhet.
– Det är en väldigt intressant rättegång. Hans historia är väldigt gripande, det som hände under reportaget är något som kan intressera väldigt många. Det är ett människoöde som är värt att bevaka, sa Camille Wohlert från nyhetsbyrån AFP, som bevakade rättegången på plats i Malmö.
FAKTA: MÄNNISKOSMUGGLING
Förra året väcktes 121 åtal om människosmuggling. Det kan jämföras med 59 åtal 2015 och 17 åtal 2014.
Så här säger lagen: ”Den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, en annan EU-stat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein döms för människosmuggling till fängelse i högst två år”. Detta gäller brott av normalgraden.
Om hjälpen skett mot ersättning, utgjort ett led i en verksamhet som avsett ett stort antal personer eller utförts under former som innebär livsfara för utlänningen klassas brottet som grovt. Då blir straffet lägst sex månaders fängelse och högst sex år.
I svensk lag står inget om humanitärt undantag, men i det bakomliggande EU-direktivet nämns att sådana undantag kan göras i praxis.
Högsta domstolen skriver i en dom från 2009 att det inte är uteslutet ”att det kan förekomma fall där omständigheterna är sådana att den som hjälpt en asylsökande att komma in i landet via en inre gräns för att vid ankomsten kunna söka asyl inte ska anses ha begått brottslig handling” (med inre gräns menas gräns mellan EU-länder).
Källor: Åklagarmyndigheten, utlänningslagen, Högsta domstolen (B3672-07)