Det var i oktober förra året som någon angrep lokalen på Norra Grängesborgsgatan. Lokalen, som används av en shiamuslimsk förening, rök- och brandskadades. Ingen befanns sig där när branden startade.
I sin dom skriver rätten att det inte finns några fynd på platsen som binder 30-åringen dit. Inte heller finns det något vittne som kan peka ut honom som gärningsman.
Teknisk bevisning saknas
I avsaknad av teknisk bevisning så pekar åklagaren på indicier. Till exempel har man hittat11 platshandskar hemma hos 30-åringen. Rätten konstaterar att de kan ha använts för att skydda mot brännbar vätska, men handskarna kan också användas till en rad andra saker. Och att man hittat beskrivningar i hans dator om hur man tillverkar en detonator saknar betydelse i det här fallet eftersom allt som behövs varit en molotovcocktail – alltså en flaska med bensin och an antänd trasa.
Polisen har hittat konversationer där 30-åringen pratat om martyrskap och han har sagt i rättegången att han avskyr shiamuslimer.
– I sammanhanget måste dock konstateras att inkastandet av två molotovcocktails i en tom lokal rimligen inte leder till martyrskap, skriver tingsrätten.
Har förnekat brott
En som absolut trodde på kopplingen är åklagaren Agnetha Hilding Qvarnström. Under rättegången försökte hon bevisa att det hela är ett terrorbrott med kopplingar till IS och att brandattentatet därmed också ska ses som ett angrepp på staten Sverige. Hon yrkade på fem års fängelse och utvisning.
30-åringen, som är syrisk medborgare, har hela tiden förnekat både att han skulle ha utfört attentatet eller ha kopplingar till IS. Hans försvarare Lars Edman menar att åklagaren byggt hela åtalet på indicier och att det inte går att binda hans klient vid brottet. Och tingsrätten trodde alltså inte heller på åklagaren.
Blev till IS-propaganda
Ganska snart efter branden tog terrorsekten IS på sig skulden. Terrorforskaren Magnus Ranstorp trodde inte riktigt på det, utan menade att det är vanligt att IS av propagandaskäl tar på sig dåd som man egentligen inte har någon koppling till.
– Gärningspersonen kan mycket väl ha ett ideologiskt motiv till att bränna ner lokalen. Straffen för terrorbrott är strängare, men det ställer också högre krav på polis och åklagare att kunna bevisa den kopplingen, sa han då till SVT Nyheter.
IS-sympatisör
Tingsrätten säger att det är uppenbart att 30-åringen sympatiserar med IS. Det talar för att han hade motiv att anlägga branden, men bevisar inte att han gjorde det. Överhuvudtaget tycker tingsrätten att flera av indicierna har så lågt bevisvärde att det inte kan ställas utom rimligt tvivel att han är skyldig.
Att mannen inte fälls var väntat eftersom han släpptes på fri fot efter rättegången. Dock blev friheten kortvarig, eftersom Säkerhetspolisen direkt tog honom i förvar. Säpo vill inte uttala sig om det specifika fallet, men tar en person i förvar när man tänker ansöka om utvisning enligt lagen om särskild utlänningskontroll.