– Från den första januari räknas de föräldrar som valt att få barn genom surrogatavtal som barnets föräldrar, säger Trine Bramsen, jämställdhetstalesperson för Socialdemokraterna och ledamot i Folketinget i Danmark.
Hon har länge kämpat för dessa familjers rättigheter i Danmark.
Surrogatmödraskap är precis som i Sverige olagligt inom sjukvården i Danmark.
Barnen föds i USA
– Vi har alltid drömt om att få barn. Vi började prata om det redan på andra dejten för tolv år sedan, säger Kaspar Mørk Arianto, som tillsammans med sin make Lambang bor med sina tre barn i Köpenhamn.
Kaspar och Lambang Arianto har genomfört en surrogatprocess i USA där kommersiellt surrogatmödraskap är tillåtet i vissa delstater. De har betalat omkring tre miljoner danska kronor för att bli pappor till fyra barn på det här sättet.
I dag har de ett tvillingpar på sex år och en pojke på drygt ett år, det fjärde barnet är på väg.
– Det är vår säd och vi har samma äggdonator till våra barn. Det fjärde barnet, en flicka, ska födas till våren. Kvinnan som bär barnen är en ”carrier”. Hon är inte barnets mamma och det tycker hon inte själv heller, säger Kasper Mørk Arianto.
Han har kämpat för att få liknande regler i Danmark som i USA.
”Bra inte minst för barnen”
Kaspar och Lambang berättar att deras första surrogatmamma födde tvillingarna. En annan kvinna har fött Alvar, som är drygt ett år, och hon bär även på flickan som ska födas till våren.
– Den nya lagen gör att barnen får rätt till båda sina föräldrar. Hittills har det bara varit de biologiska föräldrarna som har haft de juridiska rättigheterna. Det här blir bra, inte minst för barnen, säger Kaspar Mørk Arianto.
Olika regler kring surrogat inom EU
Ett surrogatarrangemang innebär att en eller flera personer som vill bli föräldrar anlitar någon som genomgår graviditeten åt dem, ofta mot betalning. Surrogatmamman kan antingen få ett befruktat ägg från den tilltänkta modern eller från en donator.
I Sverige är surrogatarrangemang inte tillåtna inom hälso- och sjukvården. Därför gäller olika regler för hur föräldraskapet ska fastställas beroende på omständigheterna. Exempelvis gäller att om surrogatmodern är gift, räknas hennes make som fader till dess att saken avgjorts av svenska myndigheter. Den biologiska pappans partner behöver i regel vända sig till domstol för att adoptera barnet.
I Danmark gäller nya regler från januari 2025 som bland annat innebär att den biologiska pappans partner slipper ansöka om adoption för barnet. I stället ska den danska motsvarigheten till familjerätten snabbt kunna besluta om föräldraskapet utifrån vad som är bäst för barnet. Ansökan ska kunna göras från födelselandet. Syftet med lagändringen är bland annat att förbättra villkoren för föräldrarna och stärka barnens juridiska rättigheter.
Inom EU:s medlemsländer finns det stora variationer i hur regelverket kring surrogatfrågor ser ut.
I Italien skärptes nyligen den redan restriktiva lagstiftningen till att göra det straffbart att anlita surrogatmödrar även i länder där det är tillåtet. Skärpningen, som antogs i oktober 2024, innebär att personer som fått barn via surrogat kan åtalas och straffas med höga böter eller fängelse.
Frankrikes lagstiftning förbjuder också surrogatarrangemang även om det inte är straffbart. Det finns flera fall där föräldraskapet inte blivit erkänt i Frankrike efter utländska surrogatarrangemang.
I vissa andra EU-länder är surrogatarrangemang dock tillåtna. I Grekland är båda formerna (med eller utan betalning) lagliga för vissa grekiska medborgare. Ett annat exempel är Nederländerna som tillåter altruistiska surrogatarrangemang.
Källor: Skatteverket, regeringen.se, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFOF), Social- og boligministeriet, Reuters
