Snart har det gått en månad sedan den väpnade fritagningen av två gängkriminella på Råby ungdomshem utanför Lund. En månad tidigare fritogs en dömd mördare från ett annat ungdomshem vid en bevakad permission i Kungsbacka.
Trots rikslarm är alla tre fortfarande på fri fot, enligt polisen.
– Det är jätteolyckligt och allvarligt för varje dag som går. Om de kommer tillbaka får man göra någon form av ny riskbedömning och placera dem på ett hem med bättre yttre säkerhet, säger Malin Östling, verksamhetsdirektör för Sis ungdomsvård söder.
Senast det skedde en väpnad fritagning från ett av Sis ungdomshem var i december 2015. För Sis har det uppenbart att ungdomshemmen behöver ett bättre skalskydd.
– Vi är inte rustade för väpnade hot på det sättet. Jag vet inte heller i vilken mån vi ska vara det generellt utifrån att det är en mindre grupp kriminella av den här kalibern. Men jag tycker att den här gruppen med grovt kriminella och allmänfarliga personer måste omges av en högre säkerhet, säger Malin Östling.
Saknar underrättelser
Sis generaldirektör har fattat beslut om en helt ny säkerhetsorganisation. Det finns redan beslut om säkerhetshöjande åtgärder, bland annat perimeter- och skalskydd, larm och lås.
Bedömningen är att säkerheten behöver höjas på vissa institutioner, enligt Malin Östling. Samtidigt saknar Sis vissa verktyg för att det förebyggande säkerhetsarbetet ska fungera effektivt.
– Vi är inte skyddsklassade och har inte tillgång till underrättelser av det slag som kriminalvården och polisen har.
För att Sis skulle det krävas en lagändring för att få tillgång till den typen av systematisk information, enligt Malin Östling.
– Gängkriminalitet är ett besvärligt begrepp, särskilt för oss som inte har tillgång till underrättelse. Det är ju inte så att de informerar oss om att de tillhör en konstellation eller så.
Bättre rustade
Fackliga representanter för både Seko och ST anser att det blivit svårare att begränsa de intagnas tillgång till mobiltelefoner och internet sedan barnkonventionen blev lag.
Malin Östling tycker det är olyckligt att koppla ihop detta med barnkonventionen. Däremot håller hon med om att Sis behöver bli bättre på att hantera begränsningar i förhållande till rättigheter.
– Det skulle underlätta med lagstöd för mer generella beslut i vissa lägen. I dag måste vi fatta individuella beslut som omprövas var fjortonde dag.
Vad är Sis?
Statens institutionsstyrelse (Sis) är en statlig myndighet som bedriver tvångsvård, utredning och behandling. Sis tar varje år emot cirka 1 000 ungdomar mellan 12 och 21 år med beteendestörningar och allvarliga sociala problem och 1 000 personer över 18 år med livshotande missbruk.
Vården bedrivs vid 24 särskilda ungdomshem och 11 LVM-hem över hela landet.
Sis ansvarar också för ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård för bland annat mord, dråp, misshandel, sexualbrott, rån, narkotikabrott och mordbrand. 2019 togs 73 ungdomar in, de var mellan 16 och 19 år. Den genomsnittliga åldern vid intagning var 17,2 år. Sedan 2015 har den genomsnittliga strafftiden ökat från 296 dagar till 366 dagar.
Sis erbjuder individuell behandling och vården är differentierad utifrån olika gruppers särskilda behov.
Källa: Sis