”Skämt är det som man möts av. Det är allt från 'snåla jude' till  'jag ska gasa dig'. Jag har haft kompisar som också skämtat om det, och det känns faktiskt fruktansvärt att de tar sig sådana friheter och det man gör då är att normalisera en rasistisk jargong. Det finns en aktiv okunskap i de skämten.”

Så säger en utav de 14 judiska elever som Mirjam Katzin (V), samordnare mot antisemitism i Malmö stad, har djupintervjuat i en rapport.

– Tanken är att studien ska vara ett kunskapsunderlag för hur vi ska arbeta med dessa frågor på skolorna, säger hon. 

Höja kunskapsnivån

Rapporten, som skapats i ett samarbete mellan kommunen och Judiska Församlingen i Malmö, beskriver antisemitismen i Malmös skolor och belyser de svårigheter judiska elever möter som del av en minoritet i Sverige.

– En av åtgärderna som föreslås är att höja kunskapsnivån bland lärare, säger Mirjam Katzin.

Förutom eleverna har även 26 lärare intervjuats. De berättar att de saknar kunskap och förutsättningar att tackla denna fråga i klassrummet. En lärare säger:

Jag har jobbat på skolor där lärarkollegor har sagt ”prata inte om Israel/Palestina här för det blir bara jobbigt.” Men det blir bara jobbigt för att man inte kan någonting om konflikten och att det är emotionellt för en själv.

”Fullständigt oacceptabelt”

Kommunens ordförande i grundskolenämnden, Sara Wettergren (L), ser allvarligt på innehållet i rapporten. Hon hoppas att åtgärderna som föreslås kommer hjälpa politiker att motverka antisemitismen i Malmös skolor.

– Jag tycker att alla elever ska känna sig trygga i Malmös skolor och vara bekväma med sin identiet. Självklart vill vi att Malmö ska vara en stad som judiska familjer flyttar till, och inte från, säger Sara Wettergren.