– Jag känner mig trygg hela tiden. Jag känner de flesta i skolan, kommer det in någon ny så snackar vi mycket med den och får personen att känna sig som hemma, säger Aman Zadran som går i sjunde klass på Rosengårdsskolan.

Skolinspektionens elevenkät från 2021 mäter flera parametrar, bland annat trygghet på skolor runt om i Sverige. På skalan som sträcker sig från 0-10 har eleverna på Rosengårdsskolan satt 9,1 på trygghet – ett värde som är högre än resterande kommunala Malmögrundskolor.

– Lärarna får oss att känna oss som deras vänner, säger Aman Zadran.

Struktur är nyckelordet

Ordet struktur är något som återkommer när man frågar lärare och elever om varför tryggheten är så hög på Rosengårdsskolan.

– Går man från lågstadiet till fyran och sen högstadiet kan det vara tufft, men de möter samma struktur. Vi går på led till matsalen, lärare hämtar upp eleverna i kapprummet, lektionerna ser likadana ut. Vi försöker överbrygga de klyftorna som finns mellan stadierna, säger försteläraren Sofie Nilsson.

”Fanns ingen samsyn”

Rosengårdsskolan blev rikskänd efter att Skolinspektionen 2011 släppte en tillsynsrapport som visade att bara 13,4 procent av högstadieeleverna klarade målen i alla ämnen. Högstadiet stängdes ner 2013 men sex år senare öppnade man upp för full grundskola igen.

– Jag upplevde att mycket pengar gick till akutinsater på högstadiet då. Nu kunde vi börja underifrån och jobba upp, säger Sofie Nilsson som arbetat på skolan i 20 år.

Vad var Rosengårdsskolans problem tidigare?

– Vi var för stora, för spretiga och det fanns ingen samsyn mellan de olika stadierna. Med färre elever och färre personal har vi blivit starkare. Och nu har vi en modell som skapar samsyn.