Redan 2017 utredde Riksbanken en eventuell elektronisk krona för första gången. Bakgrunden var att de digitala betalningarna var på väg att helt ersätta de fysiska. Tidigare i år presenterades en statlig utredning om statens roll på betalningsmarknaden, där man sett över behovet av att införa en digital centralbanksvaluta.

– Riksbanken ser ett hot i att man inte kan tillhandahålla ett betalningsmedel som är statligt garanterade och utan kreditrisk, säger Robert Berqvist.

Inte tillräckligt starka behov

I dagsläget ges digitala pengar enbart ut av privata aktörer, alltså våra banker. Idén med en e-krona är att det blir en valuta som ges ut av staten, som en elektronisk version av våra sedlar och mynt.

Den statliga utredningen blev klar i våras och slutsaten är att det i dag inte finns tillräckligt starka samhällsbehov för att Riksbanken ska ge ut en digital centralbanksvaluta, en e-krona. Men man ser också att en ny bedömning kan bli aktuell igen beroende på utvecklingen.

Robert Bergqvist håller med om utredningens slutsats, men tror inte att det dröjer innan frågan aktualiseras igen eftersom trycket internationellt kommer att öka, speciellt om Europa bestämmer sig för att införa en e-euro.

Följa utvecklingen i omvärlden

Samtidigt ser han att det finns risker med att ha för bråttom.

– Det kan bli en bra utveckling, men det som oroar mig i dag är att vi inte riktigt vet exakt vilka egenskaper den kommer få när den väl sätts i system. Det är en slutsats som flera centralbanker i olika länder också kommit fram till, säger Robert Bergqvist.

Han menar att Sverige behöver följa utvecklingen i omvärlden för att se vilka konsekvenser den får och för att lära sig av de misstag och problem som kan uppstå när man inför en e-valuta.

Skört banksystem, spårbarhet och sårbarhet. I videon listar Robert Bergqvist tre möjliga problem med e-kronan.