Förskoleförvaltningen i Malmö får massiv kritik i en ny granskning som kommunen själva gjort. Kritiken handlar bland annat om att förskolepersonal inte gör orosanmälningar till socialtjänsten när ett barn är utsatt för hedersförtryck.

– Jag förstår kritiken, för det är vår plikt att anmäla. Men jag kan också förstå de lärare som inte vågar anmäla. Man är rädd för att få hot, säger ”Anna”, förskollärare i Malmö.

Uppsökt i sitt hem

Och det är just det som lyfts i granskningen, att personalen inte vågar anmäla då de är rädda för vårdnadshavare.

– Det händer att vi blir uppsökta av arga föräldrar, en kollega till mig blev till och med uppsökt i sitt hem av vårdnadshavare. Jag vet flera som backar från att anmäla.

På Annas arbetsplats är det vanligare att föräldrarna kommer till förskolan och uttrycker ilska och hot.

– Jag har fått hot till mig när jag försökte föra en dialog med en förälder till ett barn där jag såg tecken på hedersförtryck. Då sa föräldern: ”Om det detta händer en gång till så vet jag inte vad jag gör.”

”Lätt att söka upp oss”

När en förskollärare orosanmäler måste deras eget namn uppges.

– Det är så lätt att bara söka upp oss. Jag hade föredragit om förskolans namn stod på anmälan istället, eller i alla fall rektorns namn.

Men enligt Anna Karlfeldt, utbildningschef på förskoleförvaltningen, är detta inte möjligt.

– Varje enskild individ inom skolan har ett ansvar och en anmälningsplikt, då går det inte att frångå att sätta sitt namn på anmälan. Däremot kan rektorn också lämna sitt namn och på så vis stå bakom läraren, säger hon.

Hur ska man då trygga den personal som tycker att detta är obehagligt?

– Då gäller det för oss att arbeta med att skapa en trygghet för personalen, så att de känner sig bekväma med att anmäla.

På Annas förskola kan hon se hedersförtryck bland barnen på olika sätt.

– Det kan vara att pojkar inte får leka med flickor, att pojkar inte får ha klänning på sig eller flickor som måste ha strumpbyxor mitt i sommaren.