I somras släpptes 96 storkungar som fötts upp i hägn inom ramen för Storkprojektet i Skåne., som syftar till att få tillbaka en vild storkstam genom att föda upp, ringmärka och ordna med boplatser.
– Den stora flock som lämnade Skåne har splittrats och de har slagit ihop sig med storkar från andra länder. De flyger nu mellan Svarta havet och Medelhavet – över Bosporen, säger Staffan Åkerby, vice ordförande i Storkprojektets ledningsgrupp.
Han berättar att elva av storkarna försetts med sändare för att följa flytten söderut, och av dem är det fem som fortfarande är vid liv och flyger. GPS-signalerna avslöjar att samtliga har lämnat Europa – och minst en nått Afrika.
Vindarna avgör
Samtliga har tagit en annan väg över Europa än förra året då alla storkar med sändare flög väster om Medelhavet, över Gibraltar.
– Våra storkar kan välja att flyga över Östeuropa eller så flyger de längs Öresundsbron och sedan ner över Västeuropa. Troligen är det vindarna som avgör, det handlar om termiken, säger Staffan Åkerby.
Det är för tidigt att svara på om det är ett gott resultat att fem av elva storkar fortfarande lever, menar Staffan Åkerby. Kvittot kommer först när storkarna – förhoppningsvis – landar i Skåne igen.
– De stannar borta i tre år innan de vänder tillbaka till födelseplatsen för att häcka.
Krockar med ledningar
Dödligheten är dock hög – endast 20 procent av storkarna klarar sig till könsmogen ålder, enligt Staffan Åkerby. Förra året dog samtliga som försetts med sändare. En del blir tagna av rovdjur i Afrika, men det vanligaste är att de flyger in i kraftledningar.
– De har inte förmågan att väja undan. Däremot verkar de inte krocka med vindkraftverk, säger Staffan Åkerby.
Storkprojektet är ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen i Skåne och Skånes ornitologiska förening.