23-åriga Florin Leu har åkt fram och tillbaka till Sverige från Rumäninen i ett och ett halvt år nu.

Här i Lund tigger han utanför affärer för att kunna skicka hem pengar och försörja sitt barn, sin fru och annan familj som är kvar i Rumänien. Vissa dagar får han 150 kronor, ibland ingenting. Han reagerar på man nu rekommenderar svenskarna att ge pengar till organisationer, istället för i hans kopp.

– Det här kanske låter bra, men hur ska man dela ut pengarna? Jag tror inte att de vet när jag behöver skicka pengar till mat till min familj, eller när mitt barn måste till läkare. Hur ska de veta att jag behöver pengarna? säger Florin Leu.

– Vad skulle det innebära för dig om svenskarna började ge dig mindre pengar?

– Det betyder att jag inte kan försörja min familj. Det blir väldigt svårt för mig för min familj är jättestor.

Skickar pengarna till barnen

Elena Gagiu bor just nu på ett härbärge i Lund med sin man. Deras tre barn är kvar i Rumänien och pengarna Elena får för att sälja gatutidningan Dik Manusch om dagarna, skickar hon till barnen. Allra helst vill hon hitta ett jobb i Sverige, men i väntan på det så kommer hon fortsätta sälja tidningar och spendera dagarna på gatan, hur än dagens besked kommer påverka.

– Jag kommer stanna här eftersom jag inte har jobb i mitt hemland, säger Elena Gagiu.

Inte heller Florin Leu känner att Rumänien ger honom något val, även om pengarna i koppen skulle bli färre och färre.

– Eftersom jag måste försörja min familj har jag ingen annan lösning. Jag fortsätter tigga tills jag får jobb. Jag ska försöka få jobb här men det är svårt, säger han till SVT Nyheter Skåne.

Utredare avrådde

Det var på måndagsförmiddagen som regeringens tiggerisamordnare Martin Valfridsson lämnade över sin utredning och samtidigt rekommenderade människor att skänka pengar till organisationer som arbetar för förbättringar av människors villkor i Rumänien och Bulgarinen – och inte lägga pengarna i tiggarnas muggar.