Det var år 1993 som Emira Zahirovic flydde inbördeskriget i Bosnien. Hon var på flykt under en månad innan hon anlände själv som 20-åring till Ystads hamn. Under de fyra första åren bodde hon på olika flyktinganläggningar i södra Sverige innan hon flyttade till Malmö 1997. De första sex månaderna var Emira själv i Sverige, sedan kom hennes mamma.
River upp gamla sår
– Det kändes overkligt att vara i ett nytt land. Jag hade mardrömmar hela tiden, speciellt eftersom min mamma var kvar i kriget i Bosnien, säger hon.
Hon säger att kriget i Ukraina river upp gamla sår.
– Jag lider med det ukrainska folket. När jag ser nyheterna på tv får jag en stark ångest och tänker tillbaka på kriget i Bosnien, säger hon.
Enklare kontakt nu
Emira Zahirovic säger att tack vare sociala medier kan flyktingar och anhöriga idag behålla kontakten kontinuerligt, trots ett pågående krig.
– När jag kom till Sverige på 90-talet, var det inte lätt att ha kontakt med mamma och släktingarna hemma. Nu uppmärksammar media allt snabbare, vilket är bra säger hon.