– Fler är vana vid att gå in och läsa sin journal och därmed kanske också se om det är någonting som är fel, säger Jonas Duveborn, förvaltningschef för patientnämnden Skåne.
Rapporten visar att klagomål kopplade till dokumentation och sekretess har ökat med 34 procent i jämförelse med föregående år. Bland klagomålen finns berättelser om kränkande formuleringar och felaktiga uppgifter.
Patient beskrevs som maniskt rädd för injektioner
Ett exempel som lyfts fram är en patient som, efter att ha lämnat ett vävnadsprov, reagerar på journalanteckningar som beskriver henne som maniskt rädd för injektioner.
”Jag är inte bekymrad över att proceduren var smärtsam utan snarare läkarens anteckning efteråt i min journal. Den var inte professionell eller snäll.”
En annan patient som remitterats till en smärtmottagning fick frågor av en kurator om sitt liv och kände sig obekväm med de detaljerade anteckningarna från samtalet.
”Jag kan inte förstå hur min barndom och händelser i livet för fyrtio år sedan är relevant för att jag idag har ont i mina knän”
– Även om vi har fått en kraftig ökning av antalet klagomål generellt sett, såg vi att den var dubbelt så stor inom det här området, säger Jonas Duveborn.
Oro för bristande sekretess
Det förekommer även klagomål som kan kopplas till oro om bristande sekretess och beskrivningar om hur anteckningar förföljer patienter och påverkar bemötande och vidare vårdinsatser.
– Jag tror att det är en allmän trend i samhället. Man blir mer engagerad i sin egen vård och det finns en rörelse mot en allt mer personcentrerad vård, där vården ska anpassas mer efter patienternas behov och förutsättningar.
Det är första gången som patientnämnden Skåne sammanställer en analys av den här typen av klagomål, trots att det är tio år sedan journalen blev ett tillgängligt verktyg för patienter.