Malmöpolitiker läxas upp av Mona Sahlin

Uppdaterad
Publicerad

Mona Sahlin fördömer Malmös hållning i terroristfrågan och forskare Magnus Ranstorp anser att säkerhetspolisen och inte politiker ska bedöma hotbilden.

Varken säkerhetspolisen eller den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism delar Malmökommunalrådets uppfattning att högerextremismen utgör största hotet i Sverige.

– Det är inte fråga om att gradera vilken extremism som är farligast utan om att arbeta mot alla former av extremism, säger Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.

Malmö får kritik från både terroristforskaren Magnus Ranstorp och nationella samordnaren Mona Sahlin för att kommunen valt att inte anställa en samordnare mot våldsbejakande extremism.

– Om man saknar samordnare finns det ingen som kan överföra kunskaper mellan stat och kommun, omsätta internationella erfarenhet eller koordinera insatser mot individer som radikaliseras, säger Magnus Ranstorp, terroristforskare.

Malmöpolitiker passiva

Enligt Magnus Ranstorp har minst 20 – 30 personer från Malmö anslutit sig till våldsbejakande extremistgrupper terrorstämplade av FN. Han tycker att Malmös politiker är för passiv.

– Malmö sticker ut eftersom kommunen väljer att inte ha en samordnare. Jag tycker det är ganska anmärkningsvärt. Malmö är en de städer därifrån individer har rest ner för att ansluta sig till Islamiska staten i Syrien och Irak (IS), säger Magnus Ranstorp.

Kritiskt läge nära Köpenhamn

Magnus Ranstorp menar också att Malmös geografiska läge är ”kritiskt” eftersom staden är sammanlänkad med Köpenhamn i Öresundsregionen.

Mona Sahlin anser att Malmö ska rätta in sig i den nationella politiken mot våldsbejakande extremism.

– Alla delar av Sverige, även Malmö, behöver ha en strategi och en samordning som bekämpar såväl högerextremism som den jihaddistiska extremismen, säger Mona Sahlin, nationell samordnare.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.