Studien är en fortsättning på den tidigare forskning som presenterades 2021, där man konstaterade att närmare hälften av alla dömda våldtäktsmän var födda utomlands.
Expressen var först med att berätta om den nya studien.
Den här gången har man, enligt Ardavan Khoshnood, gått djupare och undersökt vilka orsaker som ligger bakom statistiken.
– Ju längre tid man bott i Sverige desto lägre är oddsen för att dömas för våldtäkt. Vi kan alltså se att integrationen och förståelsen man utvecklar för det svenska samhället har en stor roll.
Flera faktorer
Han betonar också att rapportens resultat inte enbart kan förklaras av socioekonomiska faktorer.
– Det kan bero på till exempel missbruk, psykisk ohälsa eller tidigare kriminalitet. Men det kan inte enbart förklara den här överrepresentationen, det måste finnas andra orsaker.
I studien har man tittat på samtliga personer som dömdes för våldtäkt eller försök till våldtäkt mellan åren 2000 och 2020. Det visade sig att 63 procent hade invandrarbakgrund.
Kritiken: ”Meningslös”
Kriminologen Jerzy Sarnecki har tidigare engagerat sig i frågor som rör forskning och statistik kring våldtäkter. Och han riktar kritik mot den nya rapporten.
– Den är meningslös. Man har bara tittat på dömda personer, och de utgör en bråkdel av alla våldtäktsmän, säger han.
Ardavan Khoshnood menar att denna kritik är befängd.
– Vad ska man titta på om inte dömda våldtäktsmän i svenska domstolar? Vi har studerat 4 000 olika personer som dömdes under en 20-årsperiod för att få en så bred bild som möjligt.
STUDIENS RESULTAT
• 63 procent av de som dömdes för våldtäkt eller försökt till våldtäkt under åren 2000-2024 har invandrarbakgrund. Antingen är de födda utomlands eller har minst en förälder som är född utomlands.
• De som anlänt till Sverige vid 15 års ålder eller senare hade, enligt studien, en högre sannolikhet att dömas för våldtäkt.
• De som var födda utanför Sverige och hade bott i landet i mindre än fem år hade den högsta sannolikheten att dömas för våldtäkt.
• Sannolikheten ökade gradvis, där de som var födda i Sverige med en utlandsfödd förälder hade lägst sannolikhet, följt av de som var födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar, och högst sannolikhet hade de som var födda utomlands.
• 35 procent av de dömda mottog socialbidrag.