Ny studie visar att många överviktiga unga inte mår bättre efter sin operation Foto: TT

Operation får inte alltid ungdomar med fetma att må bättre

Uppdaterad
Publicerad

Barn och ungdomar som genomgår en fetmaoperation mår ofta lika dåligt efteråt som före den radikala viktminskningen. Det visar en nya forskningsstudie som är gjord i bland annat Lund.

Varje år genomgår tusentals svenskar en så kallad gastric bypass-operation. Magsäcken minskas kraftigt och metoden ger en snabb och dramatisk viktminskning.

En del av de som opereras är barn och ungdomar. Nu har forskare i Malmö, Göteborg och Stockholm tittat närmare på 161 personer i åldern 13-18 år för att se hur de mådde efter operationen. Och studien visar att de allra flesta inte mådde bättre psykiskt efter sin stora viktnedgång. Tvärtom åt fler i gruppen antidepressiv medicin fem år efter operationen.

Inte helt förvånad

Kajsa Järvholm arbetar som psykolog på barnöverviktsenheten på Skånes universitetssjukhus och har varit med och gjort studien. Hon är inte helt överraskad av resultatet.

– Både och, säger hon.

– Det vi ser är att direkt efter operationen mår de flesta bra. Det här är vad de kämpat för att få. Men sen efter en tid så är det mycket annat som kommer tillbaka. Alla problem löses inte av att man gått ner i vikt.

Många av ungdomarna har under flera år haft stora problem med att de mår psykiskt dåligt. Då räcker det inte med att kroppen förändras och blir smalare.

– Man måste göra andra saker också, säger Kajsa Järvholm.

– De som har en depression har rätt att få behandling för den. Man måste också följa upp de här ungdomarna under längre tid. Som det är nu flyttas de över till vårdens vuxensida när de fyller 18 och det är inte alltid det fungerar.

Pojkar mer nöjda

I studien märks ingen skillnad mellan hur pojkar och flickor mår efter operationen, men i sitt jobb på överviktsenheten ser Kajsa Järvholm att de ofta har olika känslor efter viktnedgången.

– Pojkarna är ofta nöjda på ett annat sätt, säger hon.

– De tycker liksom att det är bra nog. Flickorna är mer tränade i att hela tiden söka perfektion och det påverkar dem.

Vad hoppas hon då ska hända efter den här studien?

– Jag hoppas att den leder till att vi får en bättre uppföljning av de här ungdomarna, att vi får följa dem upp i 25-årsåldern och på det sättet skapa en bättre brygga över till vuxenvården. Vi måste också stötta bättre och få de unga att inte se kirurgin som en magisk lösning, utan som en del av något större.

Större acceptans

Men på längre sikt behövs något annat.

– Vi behöver få en större acceptans i samhället för att kroppar kan se ut på olika sätt. Det skulle få många unga att må bättre, säger Kajsa Järvholm.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.