Läkare på SUS som säger något i sitt kontor

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Överläkaren Magnus Löndahl kritiserar kliniker som trots brist skriver ut den omtalade diabetesmedicinen till personer som vill gå ner i vikt. Se klippet för att höra varför. Foto: Oscar Skagerlind/SVT

Överläkare kritiserar utskrivning av diabetesmedicin för viktnedgång

Publicerad

De patienter som är sjukast ska ha företräde till läkemedel. Det är en grundregel inom den medicinska etiken, menar läkaren Magnus Löndahl. Han är kritisk till att diabetesmedicinen nu skrivs ut till överviktiga som vill gå ner i vikt.

Rusningen efter diabetesmedicinen Ozempic från det danska läkemedelföretaget Novo Nordisk har lett till brist och många tomma hyllor på apoteken. Framgångarna har gjort Novo Nordisk till Europas största börsnoterade företag.

Fler liknande läkemedel från andra läkemedelsföretag förväntas komma in på den svenska marknaden.

– Vi befinner oss i ett paradigmskifte där vi kan förhindra många diabetes typ 2-diagnoser men i den här bristsituationen är det mest etiska att personer som är sjukast har företräde, säger Magnus Löndahl, överläkare och diabetesspecialist på Skånes universitetssjukhus.

Trots bristen växer digitala kliniker som Yazen i Lund på att skriva ut medicinen för behandling av övervikt och fetma. Löndahl motsätter sig kommentaren från Martin Carlsson, chefläkare på Yazen, som anser att det är oetiskt att ställa patientgrupper mot varandra.

– Konkurrens mellan patientgrupper är något som förekommer över alla tider och mellan många diagnoser. Därför finns det en etablerad prioriteringsmetod där den sjukare patienten har företräde till behandlingen, säger Magnus Löndahl.

Får många konsekvenser för diabetiker

Diabetesläkare måste skriva ut en kombination av flera andra läkemedel för att uppnå samma effekt och Löndahl berättar att det kan leda till biverkningar som det ursprungliga läkemedlet inte har.

– Det ställer till det i vården eftersom man måste lägga tid och kraft på att hjälpa befintliga patienter att få andra läkemedel istället för att hjälpa nya patienter. Det blir en ökad arbetsbelastning, en sämre medicinsk kvalitet och en stor oro för patienten. 

– De får en sämre behandling än vad de annars skulle ha fått.

I klippet hör du Martin Carlsson, chefläkare på Yazen, som menar att det är oetiskt att inte förskriva läkemedlet till patienter med fetma:

En man till vänster och till höger är det medicin.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör chefläkaren Martin Carlsson resonera kring användningen av bristläkemedlet Ozempic för behandling av övervikt i klippet. Foto: Lilian Muhsin/SVT

Mediciner mot viktnedgång och diabetes

• Ozempic innehåller läkemedlet semaglutid och verkar genom att imitera det naturligt förekommande hormonet GLP-1 som utsöndras i tarmarna när man äter och ges som veckovisa injektioner. Ozempic är godkänt för behandling av typ 2-diabetes.

• Uppmanar kroppen att producera insulin som sänker förhöjda blodsockernivåer.

• Effekterna på viktnedgång kommer från det syntetiska GLP-1 hormonet som signalerar till kroppen att man blivit mätt på mat och magsäcken uppmanas att tömmas långsammare. Resultatet blir att personer får hämmad aptit, minskat sug och känner sig mättare snabbare. 

Fler läkemedel på marknaden

• Mounjaro, från det amerikanska läkemedelsföretaget Eli Lily har fått godkännande från den europeiska läkemedelsmyndigheten för behandling av typ 2-diabetes. Godkännande vid övervikt och fetma är under utredning.

• Innehåller läkemedlet tirzepatid och skiljer sig genom att binda receptorer för hormonet GIP utöver GLP-1. Studier har visat ännu effektivare resultat.

• Ger drastisk viktnedgång samt sänkning av långtidsblodsockret hos patienter med typ 2-diabetes. Den är inte tillgänglig på den europeiska eller svenska marknaden men förväntas bli ett av de bäst säljande läkemedlen någonsin. 

Källa: Läkartidningen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.