Nyligen skickade åtta representanter för olika muslimska och judiska församlingar samma brev som Karl XII en gång sände.

– Vi gjorde en promenad från hans bostad till närmsta brevlåda. Någon måste ju ha gjort det 1718. Vi skickade brevet till Alice Bah Kuhnke och kungen för att påminna dem ”Ni har väl inte glömt detta brev”, Vi vill använda det här som en ansats för att starta en religionsfrihetens dag, säger Andreas Hasslert.

Karl XII gav tillstånd

När Karl XII kom tillbaka från sin femåriga vistelse i ottomanska riket hade han med sig ett stort följe, däribland en del judar och muslimer. I brevet ger han dem tillstånd att utöva sin tro, hålla gudstjänst, omskära sina söner och till och med begrava sina döda i Sverige.

– Han måste ha haft en nära relation till dem. Markus Markovitz var hans personliga tolk, En annan jude var kaffekock. Sedan fanns Haji Yousuf, en tältmakare från Jerusalem, berättar Andreas Hasslert.

Andreas Hasslert arbetar som folkbildare på studieförbundet Ibn Rushd i Malmö och med hjälp av brevet vill församlingarna göra 12:e februari till en minnesdag för religionsfrihet.

– Syftet är att lyfta frågan till en politisk nivå, så att vi i slutändan kan komma till en punkt där varje rektor och varje skola vet om att den 12:e februari är dagen vi pratar om religionsfrihet. Och om islamofobi och antisemitism, fortsätter Andreas.

Föredrog omvändelse

Enligt religionshistorikern Martin Nyqvist var Karl XII inte särskilt tolerant. Han skrev också i brevet att det vore allra bäst om de besökande judarna och muslimerna kunde omvändas till den kristna tron.

– Det är mycket svårt att tala om Karl XII som en religionsfrihetens kämpe, så långt kan vi inte sträcka oss. Det fanns tydliga riktlinjer hur den svenska staten skulle förhålla sig till Svenska kyrkan och vilken den sanna och rätta läran skulle vara i landet, säger Martin Nyqvist.

–  Någon riktig religionsfrihet fick vi inte i Sverige förrän på 1950-talet, även om vägen dit har gått stegvis. Men med god vilja kan man se brevet  som ett första steg mot religionsfrihet, säger Martin Nyqvist.

– Religionsfriheten var partiell. Den angick bara den här gruppen, men de var de enda som fanns i Sverige. De andra var tvungna att vara kristna. Det är en start på en religionsfrihet, ingen kan säga något annat, säger Andreas Hasslert.

Vill du läsa hela Karl XII:s brev, klicka här