Dansk lag är betydligt mer restriktiv, på flera punkter.
– Det är olika rättstraditioner helt enkelt, säger Jakob Buch-Jepsen.
Han är åklagare i målet mot Peter Madsen. I Sverige brukar det, när åtal väcks, gå att begära ut den så kallade stämningsansökan samt förundersökningen i målet, men det får man inte i Danmark.
– Åtalspunkterna lämnas ut först sju dagar efter att åtalet har väckts. Själva förundersökningen blir inte offentlig förrän en dom har vunnit laga kraft, säger åklagare Jakob Buch-Jepsen.
Detaljrika beskrivningar
Inte heller då får media och allmänhet tillgång till hela utredningen. Till exempel lämnas aldrig bilder, ljudfiler eller videomaterial ut.
– Jag har svårt att tänka mig att media får full tillgång till ett så känsligt material, säger Jakob Buch-Jepsen.
Samtidigt har Köpenhamnspolisen fram till nu varit ovanligt generös med information om mordet på Kim Wall, jämfört med hur polisen i Sverige brukar agera.
Detaljrika beskrivningar om polisens fynd och Peter Madsens uttalanden har löpande offentliggjorts. Enligt Jakob Buch-Jepsen är en förklaring att den andra häktningsförhandlingen hölls inför öppna dörrar.
– Jag hade begärt stängda dörrar då också, men Peter Madsen och hans advokat ville att hans förklaring skulle bli offentlig. Det och det stora intresset för målet har gjort att vi hittills har gett mer information än vanligt, säger han.
Inte tillåtet med ljudupptagningar
Även under rättegången kommer skillnaden mellan dansk och svensk praxis visa sig. Till skillnad mot i Sverige är det till exempel inte tillåtet att ta ljudupptagningar från rättssalen. Peter Madsen kommer också att ställas inför en rättegång med jurymedlemmar.
Rättegången mot Peter Madsen inleds den 8 mars och är öppen för allmänheten. I samband med åtalet kommer åklagaren meddela om han yrkar på rättspsykiatrisk vård eller fängelse vid en fällande dom.
Juryrättegång
Peter Madsen kommer i Köpenhamns byret (tingsrätt) att ställas inför en rättegång med jurymedlemmar. Det sker när en person misstänks för ett brott som kan ge mer än fyra års fängelse. Narkotikabrott är undantaget. Sex jurymedlemmar och tre juristdomare är med under förhandlingen.
Jurymedlemmarna (18–70 år) lottas fram från en lista som kommunerna i Danmark skickar in vart fjärde år. Det handlar om helt vanliga medborgare. Det kan finnas politiker bland dem, men det är bara en tillfällighet. Personer på listan är förpliktigade att delta.
För en fällande dom i byretten ska fyra av sex jurymedlemmar och två av tre juristdomare rösta för att personen är skyldig.
När straffet ska bestämmas har varje jurymedlem en röst medan juristdomarna har två röster vardera. En majoritet av rösterna ska stå bakom det straff som utdöms.
Källa: Jens Bech Stausbøll, domare vid Köpenhamns tingsrätt (byret).