I Sverige ligger antalet lediga jobb på rekordhöga nivåer, omkring 50 procent fler än åren innan pandemin, och runt 200 procent fler än efter finanskrisen 2008.
Den stora arbetskraftsbristen har flera orsaker, enligt forskarna vid Lunds universitet. Det främsta skälet är den åldrande befolkningen som skapar en demografisk obalans med fler äldre och färre unga som kan jobba.
– Problemet späddes på under pandemin för att många äldre 65-74-åringar lämnade arbetsmarknaden. Man tappade anknytning till sitt jobb och kom inte tillbaka, säger Martin Nordin, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Kompetensbrist kopplas till flyktingkrisen
En annan orsak är kompetensbristen som verkar ha blivit större i och med att andelen utrikesfödda ökar. Enligt Martin Nordin är det kopplat till flyktingkrisen 2015 då många utrikesfödda kom till Sverige.
– Deras kompetens matchade inte riktigt med företagens efterfrågan. Men där ser man också tecken på att det börjar hända grejer. För det tar ju upp till 5-10 år innan de här grupperna kommer in på arbetsmarknaden och många utrikesfödda är nu på väg in. Så det problemet kan eventuellt minska framöver.
Räcker inte att flytta till Norrland
Eftersom bristen på arbetskraft är stor i hela Sverige, inte bara i Norrland där läget är extremt på vissa håll, så räcker det inte att folk flyttar inom landet, enligt Martin Nordin. För flyttar man arbetskraft uppstår brist någon annanstans.
– Eventuellt kan det komma att bli ett större problem i Norrland, men det tycks faktiskt inte vara så än, utan det kanske till och med är svårare i storstadsregionerna, för det är väldigt mycket kopplat till vård och omsorg. Och där har man problem i hela landet.
Vad kan då göras för att lösa arbetskraftsbristen? Se svaren i klippet.
Lönerna har inte höjts sedan finanskrisen
- Studien visar att den löneanpassning som borde ske i takt med arbetskraftsbristen har uteblivit. Lönerna har inte höjts nämnvärt sedan finanskrisen och detta har kallats ett globalt ”mysterium”. En möjlig orsak är den svaga konkurrensen på arbetsmarknaden som orsakas av att arbetskraften är orörlig och arbetsgivarna är stora och få.
- Enligt studien kan den begränsning av arbetskraftsinvandring som infördes i höstas eventuellt öka konkurrensen om arbetskraften och därmed höja lönerna. Det här skulle dock kunna leda till att de sektorer som har svårt att höja lönerna, som sjukvården, får svårt att utföra sina uppdrag.
Studien är baserad på data från SCB, Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen. Den publicerades av Agrifood Economics Centre i maj 2024 och är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Agrifoods verksamhet finansieras av ett särskilt anslag från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Källa: Lunds universitet