Åklagaren Agnetha Hilding Qvarnström har under rättegången försökt bevisa att 30-åringen tände eld på lokalen och att det rör sig om ett terrorbrott med kopplingar till IS.

Agnetha Hilding Qvarnström yrkar på att mannen döms till fängelsestraff för mordbrand alternativt terrorbrott. Åklagaren vill se ett straff på fyra års fängelse för mordbrand, alternativt fem år för terrorbrott.

Dessutom yrkar åklagaren på utvisning.

I sin slutplädering sa åklagaren att gärningen ska ses om ett angrepp på staten Sverige.

– Gör man sig skyldig till ett terroristbrott så gör man sig skyldig till ett väldigt allvarligt brott. Man har för avsikt att skada individer till exempel och det är också så att brottet också skadar staten Sverige, säger Agnetha Hilding Qvarnström till SVT Nyheter.

”Åtalet byggt på indicier”

Försvaret menar att gärningen, som utfördes när lokalen var tom, inte är i närheten av ett terrorbrott.

– En brand i en föreningslokal är inte i närheten av detta. Vi har hört att detta inte ens är en bönelokal. Det finns inga religiösa symboler. Det är inte bara shiamuslimer som går dit, utan även sunnimuslimer och kristna.

Försvarare Lars Edman menar att åklagaren har byggt upp åtalet på indicier och att det inte går att binda klienten vid brottet.

– Det finns inget som binder mannen till att ha hanterat brännbar vätska. Det enda inköp de har hittat bevis för är ett inköp vi hörde om, men som vittnet inte minns något om.

– Mannen är oskyldig och ska släppas på fri fot.

Under rättegångens sista dag fick Säpos chefsanalytiker frågor om mordbranden på Norra Grängesbergsgatan skulle kunna röra sig om ett terrorbrott i IS namn.

– Vår bedömning är att det faller in under det vi har sett genom åren, säger Ahn-Za Hagström från Säpo.

Förnekar IS-koppling

Åklagaren menar att mannen har haft propagandamaterial med tydliga kopplingar till IS. Men 30-åringens försvarare Lars Edman är kritisk. Enligt honom ligger 30-åringens lojalitet hos Fria Syriska Armén, inte IS.

– Det var en föreläsning om IS, säger han till SVT Nyheter Skåne.

Under fredagen avslutades rättegången mot den 30-årige man som suttit häktad misstänkt för terrorbrott.

Brand i shiamuslimsk lokal

Den var den 11 oktober förra året som en shiamuslimsk föreningslokal på Norra Grängesbergsgatan i Malmö sattes i brand. En kraftig brand uppstod inne i lokalerna, där det tidigare under kvällen och natten hade hållits fest. Lokalen var vid tidpunkten för dådet, omkring femtiden på morgonen, helt tom.

I ett tidigt skede fanns misstankar om att det rörde sig om ett terrorbrott. Främst för att lokalen används av en shiamuslimsk förening. Dessutom meddelade Islamiska staten via sina mediekanaler att dådet skulle ha utförts av en IS-jihadist i Malmö.

I december, ungefär två månader efter, dådet, greps den 30-årige man som suttit häktad fram till nu. 30-åringen anhölls först som misstänkt för terroristbrott, men Malmö tingsrätt ändrade sitt beslut några dagar senare och häktade mannen som misstänkt för mordbrand.

IS-propaganda i datorn

Åklagare Agnetha Hilding Qvarnström anser dock att mannen ska dömas för terrordåd utfört i IS namn. I sin sakframställan den 31 mars sade åklagaren att det finns uppgifter om att mannen kort efter dådet blivit kontaktad och uppmanad att lämna information till propagandamedier med kopplingar till IS. Det ska också ha skickats ljudfiler och bilder av lokalen där dådet skedde.

Den misstänkte mannen, som själv är sunnimuslim från Syrien, ska enligt åklagaren ha uttryckt hat mot shiamuslimer i Facebook-konverstaioner med släkt och bekanta. I mannens dator har man också hittat nedladdade filmer som visar IS-propaganda och en IS-flagga ska ha använts som bakgrundsbild. Mannen ska enligt åklagare ha sagt att han vill dö som martyr.

Nekar till brott

Mannens försvarsadvokat Lars Edman säger att hans klient inte har någon koppling till IS. 30-åringen själv förnekar alla anklagelser och menar att han är oskyldig. De filmer och bilder med kopplingar till IS som återfunnits i mannens dator tyder enligt försvaret på ett intresse för vad som händer i Syrien.

Det ska ha funnits en övervakningsfilm från den aktuella platsen som visar en man som kastar in något genom rutorna på föreningslokalen, som åklagaren använt som bevismaterial. Filmen har setts av vittnen men har senare raderats. Enligt de vittnesuppgifter som framkommit efter filmen ska signalementet på den man som synts i filmen inte likna 30-åringen, har 30-åringens försvarsadvokat sagt.

Togs i förvar av Säpo

Efter fredagens slutplädering fattade tingsrätten beslut om att häva häktningen av 30-åringen. Beskedet kan tolkas som att mannen kommer att frias från brottmisstankarna.

– Uppenbarligen så har inte tingsrätten funnit att det är sannolika skäl för de två brott som åtalet avser, alltså terroristbrott, alternativt mordbrand, för det är obligatorisk häktning på det. Så kan man tolka beslutet, säger Agnetha Hilding Qvarnström.

Ansökan om utvisning

Men kort därpå togs mannen i förvar av Säkerhetspolisen (Säpo). Säpo vill inte uttala sig om det specifika fallet, men generellt är det så att en person tas i förvar när man ansöker om utvisning enligt lagen om särskild utlänningskontroll.

– Rent formellt är det så att Säpo ansöker om utvisning och Migrationsverket prövar ansökan och fattar beslut, säger Karl Melin, pressekreterare vid Säpo.

30-åringens försvarare säger till SVT Nyheter att han har förberett sin klient på att misstankarna om terrorbrott kan innebära problem för honom, men han ställer sig ändå frågande till Säpos agerande.

– Det blir väldigt konstigt. Man kan inte bevisa att han har gjort sig skyldig till brott, men anser att han kommer att begå nya brott, säger Lars Edman.