Orsakerna går bland annat att koppla till att markerna odlas upp, växer igen eller bebyggs. Men även övergödning spelar in.

– De arter som trängs undan är kopplade till marker som försvinner, som ängar och beteshagar, säger Tina D’Hertefeldt, biolog vid Lunds universitet.

Både jordbruk, vägskötsel och kvävenedfall påverkar till exempel vägrenar och dikeskanter, där artrikedomen tidigare ofta varit stor.

– Där har mandelblom och kattfot inte en chans, säger Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap på Centrum för miljö- och klimatvetenskap, CEC, i Lund.

Klimatet spelar in

Klimatet påverkar floran liksom de så kallade invasiva arterna. Lupinen är ett exempel – en växt som kommit till Sverige och spridit sig så kraftigt att den hotar annan växtlighet.

Forskarna i Lund menar att handeln, men också privatpersoner, har ett ansvar.

– Fråga, när du köper en växt till trädgården, hur den sprider sig. Det är information som en plantskola ska kunna ge, säger Helena Hanson, miljövetare på CEC.

Hon menar att det är ett stort bekymmer vilda växter trängs undan när det kommer till biologisk mångfald och ekosystemtjänster som pollinering.

Lär dig mer om växter

För att gynna den biologiska mångfalden ska man lära sig mer om naturen eftersom det finns ett samband mellan hur mycket man vet om växter och hur mycket man bryr sig om att skydda dem.

– Ta någon i handen i midsommar, gärna ett barn, och ge dig ut och leta efter blommor som du kan binda till en krans, eller lägga under kudden. Lär dig de viktigaste arterna och berätta för barnen vad de heter. Titta på dem och lukta på dem och låt även nästa generation få en nära kontakt med naturen, säger Helena Hanson.