Att de kriminella nätverken i utsatta områden både tycks ha blivit fler och vuxit internt har stor betydelse, enligt Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.
-Den här typen av grupperingar har såklart funnits förut, men de verkar i dag vara både fler och mer benägna att använda skjutvapen, säger han.
Dödsfall på grund av våld minskade länge i Sverige. Men denna utveckling ser nu ut att ha brutits, och från 2012 har antalet i stället ökat, enligt Socialstyrelsen. Främst handlar det om dödsskjutningar bland unga män, och fjolårets siffra är den högsta någonsin sedan mätningarna inleddes 1987.
-Tyvärr har det ackumulerats mycket vapen i de här miljöerna, där man försöker få en karriär genom kriminalitet, och de har också sipprat ner i åldrarna. De som är lite mer springpojkar har också fått tillgång till vapen, säger Sven Granath, kriminolog och analytiker vid polisen i region Stockholm.
Narkotikahandeln är central för gängen eftersom den ofta är den viktigaste inkomstkällan. Ofta sker skjutningarna på ungefär samma platser som narkotikahandeln sker öppet, enligt Manne Gerell.
-Där gatugängen finns, där säljer de knark och där blir de skjutna, så det finns en koppling. Men även andra saker kan ligga i motivbilden, som respekt eller hämnd, säger han.
Fakta: Tydligt trendbrott
Under 2017 dog 26 män i åldern 15–29 år av skottskador, den högsta siffran sedan 1987.
Under perioden 2000 till 2014 orsakade skottskador i snitt knappt sex dödsfall om året i den aktuella gruppen.
De tre senaste åren är antalet betydligt högre – 2015 dog 23 unga män, 2016 dog 19.
Totalt inträffade 37 dödsskjutningar i Sverige 2017.
Källa: Socialstyrelsen