-Om man redan har resurser och en stark position är det mycket lättare att nå fram – även i sociala medier, säger statsvetaren Nils Gustafsson i Lund, som i sin doktorsavhandling har synat sociala mediers roll för svensk demokrati.

Det kan tyckas förföriskt enkelt att torgföra sitt budskap på nätet genom att direktpublicera ett debattinlägg, snabbt samla namn under en protestlista eller helt enkelt trycka på ”gilla-knappen”. Men det genomslag du får beror på vem du är.

Socialt nätverk behövs

-Att du skriver något på din blogg betyder inte automatiskt att någon läser det, påpekar Gustafsson.

För att synas i det ständiga bruset på nätet behövs kunskaper, en förmåga att formulera sig och ett socialt nätverk som är villigt att haka på. Det är egentligen samma faktorer som är avgörande, oavsett om man för ut sitt budskap på Facebook eller Twitter eller i en traditionell kanal som en tidnings debatt- eller insändarsida.

-De sociala medierna förändrar sättet vi diskuterar politik på, men det är mer en skillnad i form än i deltagare. De som redan känner sig trygga med att vara politiskt aktiva är drivande även i sociala medier.

Yngres forum

Det finns dock en åldersskillnad som blottar en generationsklyfta. Sociala medier är i hög grad yngre människors forum. Enligt mätningar använder nio av tio unga i åldern 15-24 år sociala medier dagligen, medan fyra av tio svenskar totalt inte nyttjar sociala medier över huvud taget.

Men även om sociala medier erbjuder snabba sätt att uttrycka sin åsikt, så vill Nils Gustafsson gärna framhålla det som är den grundläggande handlingen i en levande, representativ demokrati – nämligen att gå och rösta:

-Det är den mest jämlika politiska handlingen. Därför bör det också vara den som får störst tyngd.