Över 16 000 träd har inventerats sammanlagt – en inventering som i sin tur representerar närmare 12 550 000 träd.

 – Vi har tittat på de nyttor som träden kan ta hand om, säger Johanna Deak Sjöman, forskare från projektet i-Tree Sverige vid SLU i Alnarp.

Resultaten visar bland annat hur björkarna i Luleås stadskärna lagrar den mängd kol som motsvarar ett årligt koldioxidutsläpp från ungefär 1 600 personbilar och att granarna i Umeå och skogsekarna i Hässleholm hanterar uppemot 100 000 kubikmeter regnvatten om året.

I Stockholm fångar stadens träd årligen upp luftföreningar som kan jämställas med 99 miljoner kronor i samhällsekonomiskt värde.

”Mäter stam och kronan”

Under tre år har projektet i-Tree Sverige, vid SLU gjort beräkningar på vad stadsträd bidrar med i så kallade ekosystemtjänster. 26 organisationer, bostadsbolag, kommuner med flera har deltagit. Programvaran i-Tree används runtom i världen för att beräkna träds kapacitet till olika samhällsnyttor.

– Man mäter stam och kronan. Mycket av kapaciteten till ekosystemtjänsterna sitter i bladverken, även i barrträd, så det har varit viktiga mått, säger Johanna Deak Sjöman.

Privata trädgådar viktiga

Viktigt är att man dels har en mångfald av arter så att det skapas en buffert för eventuella sjukdomar och angrepp och dels att träd får växa sig till välmående individer, menar hon.

Enligt rapporten är Malmö den stad i Sverige som har störst mångfald i antalet olika trädarter.

– Av samtliga trädarter i Malmö är det svartpopplarna och parklindarna som har störst kapacitet till att lagra kol, trots att dessa arter bara utgör en till tre procent av den totala trädpopulationen, berättar Johanna Deak Sjöman.

Hon vill också betona värdet av träden i de privata trädgårdarna och gårdarna.

– Upp till 50 procent av samhällets gröna kapital finns på privat mark och spelar en viktig roll att vårda och omhänderta, säger hon.