SVT har med statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) granskat hur flyktingarna som kom till Sverige 2015 försörjer sig i dag.
En av åtta har studiemedel
Siffrorna visar att bara en tredjedel har ett jobb med en årsinkomst över 96 000. De övriga två tredjedelarna har väldigt låga inkomster, studerar eller får olika typer av bidrag.
Var åttonde flykting som kom till Sverige 2015, lever på studiemedel. Det visar SVT:s granskning av siffror från Statistiska centralbyrån. En av dem är Adiam Tekle från Eritrea.
”Vill jobba med flyktingar”
För fem år sedan kom hon och systern till ett HVB-hem i Värends Nöbbele utanför Växjö. Efter gymnasiestudier och jobb som undersköterska beslutade hon sig för att söka till universitetet.
– Jag vill jobba med flyktingar. Att hjälpa folk i nöd, oavsett vad, säger hon.
Vi följde Adiam Tekle i skolan hör hennes berättelse i klippet.
Så gjordes undersökningen
SVT gav Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att ta fram statistik på alla individer som kom som flyktingar 2015 och i dag har fyllt 16 år och har uppehållstillstånd i Sverige (tillfälligt eller permanent). Det rör sig om 67 556 individer.
• Dels har vi tittat på individernas totala inkomster (exempelvis ersättning för arbete, studiemedel och olika typer av bidrag) och grupperat dem efter deras största inkomstpost. Statistiken svarar på vilken inkomst som är en persons huvudsakliga försörjning.
Om en person exempelvis hade 150 000 i löneinkomster, 44 000 i barn- och bostadsbidrag och 10 000 i föräldrapenning så är löneinkomsten den största inkomstposten och det kommer att räknas som personens huvudsakliga försörjning.
• Dels har vi tittat specifikt på förvärvsinkomster för att få ett mått på hur många av de som kom som flyktingar 2015 som försörjer sig på ett arbete, och hur deras inkomster ser ut.
• Vi har även bett SCB att ta fram motsvarande data för riket för att kunna jämföra inkomster och förvärvsarbetsgrad. Framför allt har vi, med SCB:s hjälp, fått ett mått på hur många förvärvsarbetare som finns i riket och bland dem som kom som flyktingar för fem år sedan.
Här är den vanligaste inkomstkällan för de som kom som flyktingar för fem år sedan
• Löneinkomster över 96 000 kronor: 34 procent
• Etableringsersättning eller ekonomiskt bistånd: 25 procent
• Studiemedel: 12 procent
• Övrigt 13 procent
• Löneinkomster under 96 000: 8 procent
• Inga, eller väldigt låga inkomster (Inkomster under 10 000 2019): 4 procent
Hur många förvärvsarbetar?
2019 var 31 procent av de som kom som flyktingar förvärvsarbetande. Motsvarade siffra för riket är 54 procent. I vår specialstuderade grupp är det framför allt männen som jobbar, 38 procent av dem är förvärvsarbetande mot enbart 18 procent av kvinnorna.
Andelen som förvärvsarbetar varierar förstås också med åldern, så mest intressant är att titta i gruppen 25-55 år. Andelen som räknas som förvärvsarbetare i riket låg 2019 på 79 procent, men stannar på 41 procent i gruppen som kom till Sverige för fem år sedan. Den genomsnittliga sammanräknade förvärvsinkomsten är betydligt mer blygsam i den senare gruppen, 253 500 kronor jämfört med riksmedelvärdet som låg på 434 800 kronor 2019.
* En person räknas som ”förvärvsarbetande” om SCB:s inkomststatistik när dess löne- och företagarinkomst överstiger två basbelopp. Löne- och företagarinkomsten måste också vara mer än hälften av den totala förvärvsinkomsten. (Förvärvsinkomst är förutom lön också A-kassa, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från Försäkringskassan).
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)