Diagnosen alkoholberoende är skäl för indraget körkort av medicinska skäl, precis som exempelvis demenssjukdomar eller svår epilepsi.
Anders fick sin beroendediagnos efter en kaotisk period i livet när han mådde dåligt psykiskt, skildes från sin fru och självmedicinerade med alkohol.
”Kört prickfritt i 40 år”
Med facit i hand tycker han att läkaren tog beslutet att anmäla honom alldeles för lättvindigt, att en djupare utredning borde ha krävts.
– Jag har kört prickfritt i snart 40 år, jag skulle aldrig sätta mig bakom ratten onykter.
Han reagerar på att han inte informerades av läkaren om risken att bli av med körkortet.
– Han frågade om jag ville göra några prover för att kolla om mina organ tagit skada. Sedan en dag fick jag ett brev där det stod att han anmält mig till Transportstyrelsen.
Måste visa ”varaktig nykterhet”
Anders har idag genomgått behandling för alkoholproblemen och mår bättre. Hans nya läkare bedömer sedan ett år tillbaka att Anders inte längre uppfyller något av kriterierna för diagnosen alkoholberoende.
Ändå får han inte körkortet tillbaka. Fyra gånger i halvåret kallas han till provtagning för att mäta alkoholnivån i blodet, alltid med kort varsel.
Han måste uppvisa ”varaktig nykterhet” i ett halvår för att få tillbaka körkortet, och sedan ytterligare 1,5 år för att behålla det.
– Det är ofta oklara prognoser. Återfallsrisken är ofta hög, och det är den vi ur trafiksäkerhetssynpunkt vill säkerställa, säger Patrik Grundtman, utredare på Transportstyrelsen.
Vill dricka alkohol
Situationen anser Anders omöjliggör socialt, måttligt drickande, som han menar att han numera klarar.
– Visst, slutar jag dricka helt så har jag körkort. Men det är kränkande att jag inte får leva som jag själv vill, ett helt normalt liv.
Anders heter egentligen något annat och vill av respekt för anhöriga vara anonym.
Javascript är avstängt
så säger reglerna om körkort och alkoholberoende
Alla läkare har skyldighet att anmäla den körkortshavare som är medicinskt olämplig att ha körkort.
Vilka sjukdomar och tillstånd det handlar om anges i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort – som i sin tur regleras i EU:s körkortsdirektiv.
Diagnosen alkoholberoende utgör hinder för körkortstillstånd, till dess att varaktig nykterhet kan verifieras.
Diagnosen ska vara ställd enligt ”vedertagen medicinsk praxis eller om det utifrån tillgänglig information kan bedömas att kriterierna för sådan diagnos är uppfyllda”.
Varaktig nykterhet definieras som att ett antal prover för alkoholmarkörer (CDT, GT samt PEth) ska hålla sig under ett visst gränsvärde under en viss period. Proverna ska tas minst fyra gånger per halvår där patienten kallas till provtagning med kort varsel. Överskrider proverna värdet så indikerar det på en för hög konsumtion av alkohol.
En patient med alkoholberoende kan få tillbaka sitt körkort tidigast efter 6 månader då proverna understiger gränsvärdet, men måste sedan underkasta sig provtagning i ytterligare minst 1,5 år för att få behålla det.
Under 2022 återkallades 5887 körkort av medicinska skäl. Hur många av dessa fall som rör personer med diagnos alkoholberoende kan Transportstyrelsen inte ta fram statistik på, då det är sekretessbelagd medicinsk information.
Källa: Körkortslagen, Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. 12 kap, 2 §, 6§
