– Här är det extra viktigt att de förstår vad som ligger i vågskålen. Att om du inte följer de här riktlinjerna som jag lägger upp, så kommer jag att behöva anmäla dig till Transportstyrelsen, säger hon.
Hör Inger Landgren berätta mer i klippet.
Informerades inte om risken
Anders, som SVT Småland berättat om, blev anmäld av sin vårdcentralsläkare till Transportstyrelsen, och blev kort därpå av med körkortet på grund av sitt alkoholberoende.
Anmälan gjordes efter fyra besök där bland annat prover på alkoholhalten i blodet tagits – prover som Anders trodde skulle användas för att kontrollera så att hans organ inte tagit skada av alkoholen.
Tre månader efter det sista besöket hos läkaren, när Anders blivit tvungen att ställa in ett planerat besök på grund av jobbet, valde läkaren att anmäla.
I ett brev till Anders som SVT tagit del av skriver hans läkare, efter det en inställda besöket, att han hade velat prata om ”bilkörning och körkort” vid besöket, eftersom han ”inte kan dra mig till minnes att vi pratat om den saken tidigare”.
Saknas tydliga kriterier i lagar och regler
Inger Landgren kan inte uttala sig om enskilda patientfall, men säger generellt att en anmälan till Transportstyrelsen ska föregås av en dialog med patienten – och oftast gör det.
Däremot är gränsdragningarna ofta svåra och behöver vara resultatet av en samlad medicinsk bedömning.
– Det här är svåra komplexa ärenden så lagar och föreskrifter kan inte ge exakta kriterier till läkarna för när man ska bedöma (om en anmälan ska göras, reds. anm) och när man inte ska det, säger hon.
SÅ SÄGER REGLERNA OM KÖRKORT OCH ALKOHOLBEROENDE
Alla läkare har skyldighet att anmäla den körkortshavare som är medicinskt olämplig att ha körkort.
Vilka sjukdomar och tillstånd det handlar om anges i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort – som i sin tur regleras i EU:s körkortsdirektiv.
Diagnosen alkoholberoende utgör hinder för körkortstillstånd, till dess att varaktig nykterhet kan verifieras.
Diagnosen ska vara ställd enligt ”vedertagen medicinsk praxis eller om det utifrån tillgänglig information kan bedömas att kriterierna för sådan diagnos är uppfyllda”.
Varaktig nykterhet definieras som att ett antal prover för alkoholmarkörer (CDT, GT samt PEth) ska hålla sig under ett visst gränsvärde under en viss tidsperiod. Proverna ska tas minst fyra gånger per halvår där patienten kallas till provtagning med kort varsel. Överskrider proverna värdet så indikerar det på en för hög konsumtion av alkohol.
En patient med alkoholberoende kan få tillbaka sitt körkort tidigast efter 6 månader då proverna understiger gränsvärdet, men måste sedan underkasta sig provtagning i ytterligare minst 1,5 år för att få behålla det.
Under 2022 återkallades 5887 körkort av medicinska skäl. Hur många av dessa fall som rör personer med diagnos alkoholberoende kan Transportstyrelsen inte ta fram statistik på, då det är sekretessbelagd medicinsk information.
Källa: Körkortslagen, Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. 12 kap, 2 §, 6§
