För att få permanent uppehållstillstånd i Sverige krävs en fast anställning eller ett avtal om minst två års anställning. Det är vad som gäller för de ungdomar som omfattas av gymnasielagen.
– Om det var svårt innan pandemin, så är det mycket svårare i dag, säger Mansour Habibi, nyutbildad CNC-operatör.
Satsar på bristyrken
Mansour Habibi ville bli ekonom men valde en yrkesutbildning eftersom det framstod som bästa vägen till ett jobb. De allra flesta ensamkommande som omfattas av gymnasielagen satsade på så kallade bristyrken för att öka sina chanser att stanna i Sverige efter avslutad utbildning.
Efter pandemins utbrott upplever Mansour Habibi att det blivit mycket svårare att hitta ett jobb.
– Det är tufft att tänka att jag kanske måste lämna Sverige och börja från noll igen, säger han.
C, V och Mp vill lätta upp kraven
De tuffa villkoren i gymnasielagen har debatterats men inga konkreta beslut har tagits hittills. Centerpartiet, Vänstern och Miljöpartiet vill se mildrade villkor med anledning av coronapandemin. Men Socialdemokraterna som är ledande regeringsparti säger nej.
På frågan om hur Migrationsverket ser på möjliga förändringar av gymnasielagen, så hänvisar de till riksdagen eller regeringen.
Hör Mansour Habibi berätta om sin kamp mot klockan i klippet ovan.
Gymnasielagen
Gymnasielagen från 2018 lät tusentals unga som nekats asyl läsa färdigt gymnasiet med möjlighet till permanent uppehållstillstånd, för den som inom sex månader efter examen får ett fast jobb.
Lagen innebar att 7 500 unga som nekats asyl och hunnit fylla 18 medan de väntade på beslut fick möjlighet att läsa klart gymnasiet.
Det innebar också en möjlighet till permanent uppehållstillstånd i Sverige om man efter studierna hittar ett jobb som löper på minst två år och där lön och villkor är i linje med kollektivavtal och branchstandard.