I juni i år meddelade Skolinspektionen att de återkallade tillståndet för Thoren Business School i Växjö. En skola som fått skarp kritik, bland annat för att de lagt ut för få undervisningstimmar på kurser på samtliga program. Kritiken gällde också brister i rutinerna för särskilt stöd.

Samtliga Thoren-elever erbjöds under sommaren plats på Växjö kommuns gymnasieskolor.

Värst för treorna på naturprogrammet

Men det stod snabbt klart att många av dem skulle få svårt att hinna läsa så många poäng som krävs för att kunna ta ut en studentexamen.

Värst är situationen för det 20-talet elever som gått sina två första år på naturprogrammet på Thoren, och som nu går sista året på Katedralskolan.

– I den klassen är det så för majoriteten av eleverna, att de inte kommer att hinna ta igen alla kurser, säger Växjös gymnasiechef Henrik Ahlin.

I videon berättar eleven Jessica hur hon känner kring att behöva läsa Komvux efter gymnasiet.

Samtliga elever som gick på Thoren har fått individuella planer för hur de ska ta igen kurser som de missat. För flera elever som går sista året har det fattats beslut om att slopa det så kallade gymnasiearbetet, trots att ett sådant är en förutsättning för att kunna ta examen.

– I grund och botten är det bättre att läsa åtta kurser och klara dem, än att läsa tolv och bara klara fem eftersom de greppar över för mycket. Det måste vara realistiskt, säger Henrik Ahlin.

Har godkända betyg – men inte kunskaperna

För att få en gymnasieexamen måste en elev ha läst 2 500 poäng och vara godkänd på minst 90 procent.

Bland eleverna som kommer från Thoren är det alltså många som inte fått tillräckligt med undervisningstid under sina två första år, och därför inte kommer kunna ta sin examen.

Det finns också problem med kunskapsnivån i de ämnen de faktiskt har läst. Dels så är en del elever underkända, men enligt Henrik Ahlin är det också elever som som saknar mycket kunskap i ämnen de har blivit godkända i.

– Det är flera lärare som tycker att eleverna saknar en del kunskaper med tanke på de betygen de har, säger Henrik Ahlin.

Enligt Henrik Ahlin kan det bli aktuellt att låta en del elever gå ett fjärde år på gymnasiet.

– Annars är de hänvisade till vuxenutbildningen. Ett fjärde år är ingen självklarhet eller rättighet. Vi får titta på vad varje person har för förutsättningar.