Regeringen har beslutat att det ska bli mer rörelse i skolan. I satsningen kommer bland annat ämnet idrott och hälsa utökas i årskurserna sex till nio. Förändringen börja gälla från och med höstterminen 2019. 

”Signaler om oro”

– Många medlemmar tycker att det är bra att idrotten får fler timmar men vi får signaler om oro om över hur detta ska påverka arbetsbelastningen, säger Lisa Heino som är utredare på Lärarförbundet.

Från fackets håll hade man gärna sett en tydligare plan för rekryteringen.

– Många idrottslärare är tvåämneslärare och är oroliga att undervisningstiden i det kommer bli mindre tid i det teoretiska ämnet. Att undervisa i två ämnen kan för många vara en förutsättning för att idrottsämnet inte ska bli för tungt i längden, säger Lisa Heino.

Teori istället för fysisk aktivitet

Utökningen av idrottsämnet är en utmaning för många kommuner som brottas med fullbokade idrottshallar och svårigheter att använda utomhusmiljöer i närheten. Idrottslärare runt om i landet är oroliga att de inte får förutsättningar att använda den extra tiden på bästa sätt, menar Lärarförbundet.

– Man är bland annat rädd för att man ska tvingas till att ha teoretiska pass istället för fysiska aktiviteter på grund av att det inte finns lämpliga lokaler, säger Lisa Heino.

1000 nya heltidstjänster

Skolverket som fått uppdraget från regeringen att utreda utökningen har i en konsekvensanalys kommit fram till att de 100 extra timmarna motsvarar cirka 1000 heltidstjänster. Lärare som inte finns i dag, menar Lärarförbundet.

– Alla vill att barn och unga ska ha möjlighet att kunna röra sig mer, men det här landar på varje skola och lärare att bara fixa utan hänsyn till förutsättningar. Nu landar det på varje enskild skola, avslutar Lisa Heino.