Under hösten har Centrum för hjärtstoppsforskning på Karolinska institutet varit ansvarigt för testflygningar med de nya ambulansdrönarna. De kallas även för hjärtstartardrönare.
– Jag kan inte berätta vad resultatet blev. Vi har en forskningsartikel som vi precis skickat in och när den ska publiceras kommer nyheten. Men jag kan säga att det ser väldigt lovande ut, säger Andreas Claesson som är ansvarig för projektet.
Skapat en ambulansdrönare
Han har varit med och utvecklat en egen ambulansdrönare. Den har en hjärtstartare med sig och är anpassad för att stå redo på brandstationer. Drönaren är ett komplement till ambulansen som skickas ut som vanligt i samband med larm.
– Det tar 3 sekunder från det att larmet kommer tills drönaren är i luften. Det tar 90 sekunder för ambulansen att komma iväg, säger Andreas Claesson.
Under testflygningarna har forskningslaget undersökt hur snabbt drönaren kommer fram jämfört med ambulansen. Platser i Norrtelje kommun, där det tidigare har skett akuta hjärtstopp, har valts ut.
– Sedan har vi jämfört drönarens tider med hur lång tid det tog för ambulansen, säger Andreas Claesson.
Flyger automatiskt
Drönarna har fått koordinaterna för olycksplatsen inmatade och flygningen har skett helt automatiskt. Drönarna har hållit sig på en höjd under 120 meter.
– Vi är första gruppen i världen som har gjort sådana flygningar. Förhoppningsvis kan vi ha en drönare i skarp drift inom 1-2 år.
Framförallt glesbygdslän tros ha användning för ambulansdrönaren. Liberala politiker i Kronobergs län vill att sjukvården börjar anpassas till de nya drönarna.
Hur ser du på risken för att ni nekas tillträde till luftrummet?
– Vi måste visa att vi inte kommer att orsaka några olyckor. På den höjden vi flyger finns inga trafikflygplan, däremot helikoptrar. Det blir upp till oss att tala om för andra att vi finns i luftrummet. Jag tror vi har stora möjligheter att göra verklighet av det här, säger Andreas Claesson.
– Tidsaspekten är avgörande vid hjärtstopp. Detta kan rädda många liv.