Hjärt och kärlsjukdomar, astma, och barn som föds med lägre vikt är några konsekvensenser som partiklar från vägtrafiken bidrar till.
Sänkt hastigheten
Smålands kommuner försöker på olika sätt komma till rätta med problemet. Lessebo är ett exempel där den starkt trafikerade väg 25 skär rakt igenom samhället.
– En av åtgärderna vi har gjort är att vi har sänkt hastigheten till 40 km/h i de centrala delarna av Lessebo och det minskar partiklarna från trafiken, säger Conny Axelsson, samhällsbyggnadschef i Lessebo kommun.
Matilda Johansson från Kronobergs luftvårdsförbund säger att det största problemet är just partiklar från vägtrafiken.
– Ju fler fordon det är, och då speciellt utsläpp från diesel, bidrar till partiklar i gatuluften. Det bästa vore om trafiken kunde ledas runt samhället. Man har gjort vad man kan genom att sänka hastigheten, säger Matilda Johansson.
Många dör av luftföroreningar
Enligt en studie från 2005 som Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet står bakom, så beräknas luftföroreningarna bidra till 3 500 förtida dödsfall varje år.
Luften i Sverige har blivit bättre sedan studien gjordes, men nya studier påvisar att även låga halter ökar risken. I Lessebo mäts mängden av föroreningar med tre års mellanrum.
– Det är väldigt viktigt med mätningar och att det sedan följs upp, säger Conny Axelsson.
Så mycket luftpartiklar finns vid din mätstation:
Mätningarna vid de olika stationerna har gjorts från 2012 fram till idag. MKN (miljökvalitetsnormen) till skydd för människors hälsa när det gäller PM 2,5 är 25 µg/m3.
Mätningarna av mikropartiklar (PM 2,5) i luften i Kronoberg. Kvantiteten mäts i mikrogram/kubikmeter (µg/m3). Här redovisar vi det lägsta respektive högsta uppmätta resultatet. (Vissa kommuner mäter varje år, andra med flera års mellanrum)
Asa: 3,5 (2020) 8 (2015)
Alvesta: 4 (2013) 7,1 (2018)
Lessebo: 5 (2012) 9,3 (2019)
Ljungby: 4,2 (2020) 6,9 (2018)
Markaryd: 5 (2017) 7 (2012)
Tingsryd: 3 (2013) 11 (2015)
Uppvidinge: 5,2 (2019) 7 (2014)
Växjö: 5 (2014) 7 (2016)
Älmhult: 3 (2012) 11,6 (2020)
Källa: Svenska miljöinstitutet/Naturvårsverket