– Jag kanske var aningen kaxig, men jag var nästan säker på att jag skulle gå vidare efter de initiala bitarna. Jag tyckte att jag hade så många pusselbitar. Jag trodde nästan att jag klickat något fel, berättar Johan, som egentligen heter något annat.

Han klickade i att han någon gång haft tvångstankar och någon gång haft sömnsvårigheter. Men det fanns ingen möjlighet att förklara närmre vad det handlade om, utan valet stod mellan en ja- och en nejruta. Och Johan valde att vara helt ärlig.

– Det har flera sagt i efterhand: det fattar du väl vad du skulle svarat på de frågorna? Men jag hade grundinställningen att jag skulle vara helt ärlig.

Var det inte rätt att du sållades bort då?

– Det här har egentligen inte med mig personligen göra. Det är fullt möjligt att jag längre fram i processen skulle ha blivit utsållad. Det som gjort att jag bökat lite kring detta är det principiella. Frågorna gör ju att man får nästan inga poliser eller sådana som slirar på sanningen, säger Johan.

Otillåtna hälsotillstånd

Johan kontaktade Rekryteringsmyndigheten för att höra varför han inte gått vidare, och fick svaret att han fyllt i några hälsotillstånd som inte är tillåtna.

– Tänk om man skulle sortera bort alla aktiva poliser som någon gång haft sömnsvårigheter, ångest, depression eller tvångstankar. Är det individer som inte skulle vara lämpliga som poliser?

Johan skrev en insändare i Polistidningen där också Rose-Marie Lindgren, chefspsykolog på Rekryteringsmyndigheten, svarar på kritiken. Hon skriver att de metoder som används ”är väl strukturerade, väl beprövade och bygger på såväl nationell som internationell forskning kring urval till högriskyrken”.

Även chefen på polisutbildningen vid Linnéuniversitetet har kritiserat att man väljer bort studenter utifrån frågorna som ställs via webbformuläret.