– Vi har pratat med regeringen och sagt att det här är ett problem, säger Henrik Lange, samordnare för främmande invasiva arter på Naturvårdsverket.

Under 2024-2026 är 50 miljoner per år av myndighetens anslag öronmärkt för arbetet med invasiva främmande arter. Naturvårdsverket har nu äskat om att permanenta det årliga anslaget.

– Det är just med tanke på bland annat plattmasken, säger Henrik Lange.

Stor kostnad för branschen att hålla rent

Under februari hade Naturvårdsverket ett möte med växtgrossistbranschen i Skåne. Då uppskattade man att kostnaden för att hålla rent från masken låg på 35 miljoner kronor – bara i grossistledet.

Möjligen skulle någon form av stöd till branschen kunna bli aktuellt, men hur det skulle fungera, och hur det ska finansieras är oklart.

– Stöd till branschen är alltid svårt, för statsstöd till företag är inte tillåtet i EU. Möjligen att man skulle kunna söka bidrag, det är en väg framåt. Men exakt hur det ska funka kan jag inte säga nu. Till att börja med måste vi ha pengar, sen får vi ser hur vi löser det rent praktiskt, säger Henrik Lange.

Kritik mot brist på studier

Kritik lyfts från branschen mot att beslutet att förbjuda lövplattmasken vilar på ett skralt vetenskapligt underlag.

Naturvårdsverket har nu initierat studier av lövplattmasken både vid Karlstads universitet och på SLU Alnarp där man ska testa maskens uthållighet i svenska förhållanden. Men att göra bra vetenskapliga studier tar tid, och kräver många maskar – något man inte har än, säger Henrik Lange.

– Vi kan inte vänta tills vi har fakta på bordet innan vi har effekterna av en etablering, för då är det för sent, säger Henrik Lange.

Fotnot: I en tidigare version av inslaget sades att Naturvårdsverket äskade om dubblerat anslag hos regeringen för att bekämpa invasiva arter. Rätt är att man äskar om att permanenta det årliga anslaget på 50 miljoner kronor.