Den 26 maj, tre dagar innan SVT sände granskningen om återkommande brister på Thorengruppens gymnasieskolor, fick lärarna på en av koncernens skolor ett mejl från sin rektor. SVT kan av källskyddsskäl inte gå in på exakt hur mejlet är formulerat, men budskapet går inte att missförstå: Personalen ska inte prata med journalister.
Fick information på samma dag – på minst tre skolor
Samma dag, på en annan skola i en annan stad, kallar rektorn till ett möte där de anställda informeras om SVT:s granskning. En av de som var med på mötet säger så här om hur hen uppfattade informationen:
– Som jag minns det så var uppmaningen att inte prata förrän vi vet vad det handlar om och att vi skulle ligga lågt, berättar hen för SVT.
Ytterligare en källa med god insyn i en tredje skola i en annan kommun bekräftar bilden: Den 26 maj fick personalen veta att det var en granskning på gång – och att de inte ska prata med journalister.
Thorengruppen: Ingen central uppmaning om tystnad
Men Thorengruppens informationschef, Christine Rosencrantz, förnekar att ledningen skickat någon central uppmaning:
– Men vi har ganska många olika chefsled som kan tolka information på olika sätt på vägen ner till en enskild medarbetare, säger hon till SVT.
Men om det är så många chefsled och och informationen ändå har kommit på samma dag på flera skolor så tyder det väl på att den är skickad från centralt håll?
– Att de personerna har uppfattat det samtidigt är ju uppenbart. Men det som har gått ut centralt ifrån har aldrig inneburit att vi inte ska prata, säger hon till SVT Småland.
Hör Christine Rosencrantz utveckla sitt resonemang i videon.
Meddelarfrihet – så funkar det
Meddelarfrihet innebär en rätt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande till grundlagsskyddad media.
Alla har meddelarfrihet – rätten att vända sig till media och lämna uppgifter. Alla har också anonymitetsskydd, som innebär att den som tar emot ett tips inte får avslöja källan om han eller hon vill vara anonym. Det allmänna får inte efterforska vem som lämnat uppgifter (efterforskningsförbudet) och inte heller straffa den som lämnat uppgifterna (repressalieförbudet). Denna samling av regler som ska skydda uppgiftslämnaren brukar kallas meddelarskydd.
Meddelarskyddet är extra starkt för vissa grupper av anställda
För den som är anställd i offentlig sektor och vissa privata verksamheter innebär meddelarskyddet en extra trygghet. Arbetsgivaren får inte fråga vem som lämnat uppgifter till media och inte heller straffa en anställd som vänt sig till media med uppgifter.
Vilka har meddelarskydd i förhållande till sin arbetsgivare?
Meddelarskyddet gäller för anställda på:
- statliga myndigheter och kommunala myndigheter
- kommunala bolag som kommunen har en avgörande beslutanderätt över
- verksamheter som finns upptagna i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen
- privat vård, skola och omsorg som är offentligt finansierad
Meddelarskyddet gäller inte:
- statliga bolag
- privat verksamhet i övrigt
Källa: Journalistförbundet
