Under de senaste 20 åren har kraven på fartygen ökat. Det handlar om bättre övervakning, ökade krav på tekniken och ett gott sjömanskap. De moderna båtarna är säkrare med bland annat dubbelt skrov.
Anders Alm, som är Östersjöexpert hos Världsnaturfonden, förklarar att det finns många fartyg som är så kallade bekvämlighetsflaggade. Han förklarar att fartyg som registreras i länder som anses vara bekvämlighetsflagg-länder kan ha lite lättare regler, mindre kostnader och inte samma krav på besättningen som andra länder.
– Bland annat flaggar man ut till bekvämlighetsflaggorna för att komma undan de här hårda reglerna som finns inom miljömedvetenhet, krav på säkerhet och man betalar mindre för personal, säger Anders Alm.
Anders Alm tillägger att kraven och reglerna på fartygen däremot har blivit bättre.
Makassar Highway flaggat i Panama
Makassar Highway, som tidigare gått på grund i Tjust skärgård, ägs av ett japanskt rederi och har polsk besättning. Fartyget är flaggat och registrerat i Panama, som Anders Alm menar är ett bekvämlighetsflagg-land. Anders Alm tillägger däremot att han inte tror att Makassar Highways flagga har påverkat att fartyget gick på grund.
– Jag tror inte att det faktum att det var en Panamaflaggad båt bidrog till att det gick på grund. Det verkar ha varit den mänskliga faktorn, säger Anders Alm.
Hårdare internationella regler
Pia Berglund, som är vice vd för Svensk Sjöfart, berättar att de internationella reglerna har skärpts under de senaste 20 åren, vilket också har lett till högre säkerhet. På grund av de skärpta reglerna menar hon att bekvämlighetsflagg inte längre är ett korrekt begrepp att använda då fartyg från länder, som till exempel Panama, inte nödvändigtvis har sämre kvalitet. Hon förklarar att reglerna gäller för alla fartyg oavsett flagg.
– Förut kunde jag se detta, men nu är de flesta fartygen högre rankade. Panama har ju ryckt upp sig och ligger högt upp, det är bra för säkerheten. Men så klart har det kommit några andra nya som ligger längre ned på listan, säger Pia Berglund.
Pia Berglund förklarar att standarden för svenska företag är hög och att bland annat kollektivavtalen leder till bättre arbetsvillkor. Hon berättar däremot att det ofta är priset som styr vilken båt som ska frakta lasten.
– De flesta köper bara den billigaste transporten, då blir det den ribban. De klarar av reglerna men kanske inte den översäkerheten vi erbjuder, säger Pia Berglund.
Inspektioner görs vid hamnstatskontroller
Utländska fartyg inspekteras vid så kallade hamnstatskontroller för att se att de uppfyller alla villkor. I Sverige är det Transportstyrelsen som utför dessa. Om fartyget behöver åtgärda något ökar risken för en ytterligare inspektion och kontroll. Om åtgärder inte görs får fartyget till slut inte komma in i EU under en viss tid.
– Sköter man sig inte hamnar man i fler inspektioner. Till slut får man inte komma in i EU och behöver vänta en viss tid, säger Pia Berglund.