Torgny Klasson är liberal och var den som tillsammans med en miljöpartist la en motion om aktivt skolval. I november fattades beslutet om att ta bort hänvisningsskolorna i Växjö.

Vilka var de viktigaste argumenten?

– Det var att aktivera vårdnadshavarna och också i möjligaste mån aktivera eleverna, men det gäller nog framförallt årskurs sju, säger Torgny Klasson till SVT Nyheter Småland.

Det fria skolvalet i sin nuvarande form har enligt forskning visat sig spä på skolsegregationen och ursprungliga tanken med att få fler att välja var just att komma till rätta med en del av de problemen, enligt Erik Gustavsson som är forskare i pedagogik vid Linnéuniversitetet och som forskar kring just skolval. Det argumentet hade viss inverkan på Växjös beslut om nytt skolvalssystem enligt Torgny Klasson. Men det var inte avgörande.

– Vi tror inte att skolvalet i sig påverkar segregationen vare sig positivt eller negativt men däremot tror vi att det är bra att människor blir aktiva, säger han.

Lärarnas Riksförbund kritiska

Lärarnas Riksförbund är kritiska till att Växjö i sällskap med ett flertal kommuner har valt att genomföra det aktiva skolvalet innan andra, som de menar viktiga, delar av Skolkommissionens förslag är lagliga. Men för Torgny Klasson är det inget problem. Han utesluter inte att Växjö går vidare och exempelvis inkluderar friskolorna i modellen eller inför så kallade mjuka kvoter längre fram.

– Numera är det ju bara ett förslag från Skolkommissionen, det finns ju inget lagligt stöd för att göra något sådant.

Men det finns ju en utredning som tittar på just det.

– Utredning är inte det samma som lag.

Det tyder ju ändå på att det kan vara en sådan förändring på gång?

– Jo, precis. Vi kommer att ha ögonen öppna och se vad som händer i framtiden.