– Vi har hittat något helt nytt. Vi visste att syrebristen var utbredd i de djupare områdena, men inte att det finns så många områden vid kusten som lider av syrebrist, säger Daniel Conley, forskare vid Lunds universitet och en av författarna till en artikeln, publicerad i tidskriften Environmental Science and Technology.

Tidigare okända

Forskarna fann 115 platser längs med kusten som lider av syrebrist, de flesta tidigare okända. Med de nyfunna platserna inkluderade ligger en femtedel av världens syrefattiga bottnar i Östersjöns kustområden. Den höga siffran beror enligt Daniel Conley delvis på bristfälliga data i andra delar av världen, men också på Östersjöns speciella förutsättningar.

– Östersjön har en benägenhet att få den här typen av problem, speciellt i kustområdena. Den är relativt grund och har ett litet vatteninflöde från Nordsjön.

Stora tillflöden av näringsämnen är den främsta orsaken till syrebristen. Men det är tillflöden som går att stoppa säger Conley.

– Det finns en bra plan, Baltic Sea Action plan. Politikerna vet vad de måste göra, men de har inte genomfört det ännu.

Planen antogs av Östersjöländernas miljöministrar och EU-kommissionen för fyra år sedan. Björn Risinger är generaldirektör på Havs och vattenmyndigheten som samordnar arbetet med planen.

Tar lång tid

– Det finns många åtgärder kvar att göra. Det kommer att ta väldigt lång tid innan vi kan nå resultat i havsmiljö, säger han.

Risinger betonar att det krävs insatser från Ryssland och samtliga EU-länder för syrehalten ska kunna ökas i de stora havsområdena. Arbetet med att förbättra vattenmiljön i de svenska kustområdena är enklare, hävdar han.

– Vi har ju lyckats få ned utsläppen successivt, men miljötillståndet är ju ändå inte tillräckligt. Ett omfattande arbete har bedrivits både vad gäller utsläppen från jordbruk och reningsverk. Däremot ser det värre ut för utsläppen från trafiken och sjöfarten som också påverkar havsmiljön.

Lina Malers/TT