På tisdagen samlades Kronobergs kommuner och representanter från räddningstjänst, polis, och myndigheter i Alvesta under en ovanlig tillställning.
– Det handlar om hur räddningstjänsten ska fungera när det är krig. Vi ska bland annat få veta hur räddningstjänsten fungerar i Ukraina, och lära oss av det. Vi ska också göra en återblick och höra om hur höjd beredskap fungerade i Sverige för flera år sedan, säger länsstyrelsens biträdande försvarsdirektör Fredrik Nygren.
Dubblad bemanning
Den 1 mars presenterade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) sitt svar på ett regeringsuppdrag om det civila försvaret.
– Det behövs mer folk. Det handlar om att räddningstjänsten i princip behöver dubblera sin bemanning för att klara av de utmaningar som kommer med kriget, säger Fredrik Nygren.
Vid årsskiftet var det över 400 000 svenskar som var krigsplacerade, vilket är en ökning med nästan 20 procent på ett halvår. På Värends räddningstjänst är merparten krigsplacerad som just räddningsarbetare, men en del av dem är krigsplacerade inom Försvarsmakten istället.
Räddningstjänsten berättar i klippet ovan vilka krigsscenarion de behöver börja öva på.
Räddningstjänstens mål för år 2033
MSB:s bedömning är att kommunal räddningstjänst fram till 2033 ska ha;
- förmåga att genomföra sök och räddningsinsatser, hantera oexploderad ammunition samt indikera och sanera för skydd mot kemiska stridsmedel och kärnvapen,
- beredskapsplanerat i varje kommun en uthållighet om minst tre månader,
- nått en personalvolym för höjd beredskap på 32 000 kvinnor och män,
- grundutbildats och genomfört repetitionsövningar för all personal,
- förmåga att agera självständigt på alla ledningsnivåer vid störda förhållanden,
- förstärkts med materiella resurser och modern teknik anpassat till krigets krav.
Källa: MSB