Bara 26 procent av Sveriges nyanlända eleverna är behöriga till gymnasiet, jämfört med 87 procent för elever födda i Sverige, enligt siffror från forskare på Linnéuniversitetet (LNU).

– Skillnaden är enorm och något måste göras, säger Madeleine Médoc, doktorand vid LNU.

Det är alltså många nyanlända elever som inte klarar målen i skolan och studiehandledare behöver arbeta annorlunda för att kunna ge dessa elever bättre förutsättningar att nå målen, menar bokförfattarna.

Två konservbrukar

Grundtanken är att studiehandledare ska bli bättre på att ta tillvara på elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter.

– En studiehandledare jag känner till använder två konservburkar för att förklara vad en liter är för sin elevgrupp från Somalia. Elevgruppen som har tidigare erfarenhet från en sådan situation kan då hänga med i undervisningen på ett helt annat sätt. Det ökar förståelsen och inlärningen, säger Madeleine Médoc.

Medförfattare till handboken är Linda Andersson, verksam som integrationssamordnare i Alvesta kommun.

– Studiehandledning måste bli effektiv. Det betyder att resurser fördelas på de elever som håller på och lär sig svenska och som därför inte kan hänga med i undervisningen. Att fler klarar målen i skolan är bra för eleverna, deras familjer och för samhället i stort, säger hon.

”Undvik uppfinna hjulet”

Idag finns ingen statlig utbildning för studiehandledare, vilket betyder att man ofta måste improvisera ute i verksamheterna.

– Handboken vill strukturera tankarna och undvika att man uppfinner hjulet gång på gång, säger Linda Andersson.