Det handlar om så kallad studiehandledning på modersmål.

Tanken är att elever ska ges förutsättning hänga med i alla ämnen, trots att de inte hunnit lära sig svenska.

– Att lära sig både ett nytt språk och nya ämneskunskaper samtidigt är svårt. Att som nyanländ få stöd på det språk man är starkast i är viktigt för att ens ha möjlighet att lyckas i skolan. Men studiehandledningen kan också handla om att få hjälp att förstå det svenska skolsystemet, säger Hülya Basaran, projektledare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Stor ökning av nyanlända elever

Stödinsatsen, som alla elever som inte klarar av att följa undervisningen på svenska har rätt till, har dessutom blivit allt viktigare då andelen elever i grundskolan, som nyligen invandrat till Sverige, ökat kraftigt sedan 2012.

Läsåret 2018/19 handlade det om nästan 8 procent eller cirka 81000 elever. Läsåret 2012/13 var samma siffra knappt 40000 elever.

Och på fem år har andelen elever som får studiehandledning på sitt modersmål nästan dubblerats. Från 17308 läsåret 14/15 till 33443 läsåret 18/19, enligt siffror som SVT Nyheter tagit fram.

”Slumpen ska inte få avgöra”

Men det finns en rad problem som gör att eleverna kan hamna efter i skolan, trots att man har rätt till stödet.

I en statlig utredning som nyligen presenterades slog man fast att det inte är elevernas faktiska behov som styr tillgång till och deltagande i studiehandledningen.

Ett av de allvarligaste problemen handlar om att stödets omfattning och kvalitet varierar över landet.

”Turen eller slumpen att råka hamna i en skola som anordnar stödet med hög kvalitet ska inte få avgöra om en elev når upp till kunskapskraven”, skriver utredaren.

Stor brist

Ett annat problem som lyfts fram handlar om bristen på studiehandledare.

Och utredningen bedömer att den låga andelen studiehandledare med pedagogisk högskoleexamen är ett allvarligt problem för stödåtgärdens kvalitet och status.

Hülya Basaran håller med.

– Det är så ont om studiehandledare att man kanske bara anställer någon som kan språket som eleven får stöd på, men samtidigt kanske inte läraren kan svenska. Och att dessutom få tag på någon som har ämneskunskaper och är insatt i skolans styrdokument.

– Det finns också studiehandledare som verkligen gör ett bra jobb, men som behöver få mer utbildning om till exempel flerspråkighet och den svenska skolans kunskapssyn – men eftersom det är en sådan brist vill inte skolorna skicka iväg dem på utbildning, säger Hülya Basaran.

I den statliga utredningen föreslår man bland annat att kraven på kommunerna att ordna studiehandledning på modersmål ska skärpas samt att Skolverket bör få i uppdrag att samordna och driva utvecklingen av stödinsatsen.

Förslagen ligger just nu hos utbildningsdepartementet, som inte vill kommentera utredningen i nuläget.