Hon drev två parfymbutiker hemma i Odessa innan hon flydde till Växjö med sin 6-årige son Ilyas. I Sverige hittar hon inga jobb och har svårt att få ihop vardagen – och nu larmar frivilligorganisationer, trossamfund och länsstyrelser på flera håll i landet om hundratals flyktingar från Ukraina som inte har råd med mat för dagen.
– Det är allvarligt, det är verkligen de basala behoven som man inte har tillgång till. Det blir som ett parallellsamhälle, där man får klara sig på system som egentligen ska vara tillfälliga, säger Ewa Jonsson, integrationsstrateg hos länsstyrelsen Kronoberg.
”Många kommer till kyrkan”
Orsakerna man ser är att det är svårt att få jobb utan att kunna svenska och att många har svårt att klara sig på den dagersättning som ukrainska flyktingar och andra asylsökande får. Ersättningen för en ensamstående vuxen är 71 kronor om dagen, med tillägg för barn, och ska räcka till allt utom boendekostnader.
– Det räcker inte till de mest basala behoven, det är därför många kommer till kyrkan. Vi har sedan tidigare protesterat mot den låga dagersättningen, säger Carita Ibarra, diakon i Svenska kyrkan i Lunds stift.
”Extremt svåra förhållanden”
Hjälporganisationen Caritas hjälper runt 600 ukrainska flyktingar i Stockholm. Till Röda korset i Stockholm kommer runt 400-500 ukrainare när man delar ut förnödenheter, i Växjö handlar det om ett par hundra. Här menar man att ansvaret i för hög grad har lagts på frivilligorganisationer.
– Vi hjälper till så inte någon behöver svälta. Men någonstans så kan inte Röda korset vara garanten för den här flyktinggruppens försörjning av basala behov i förlängningen, säger Magnus Andersson, verksamhetsledare.
Javascript är avstängt
Så larmar länsstyrelserna
- Dalarna: ”Länsstyrelsen har sedan tidigare mottagit information om att det finns signaler som kan tyda på ett utnyttjande av flyktingar från Ukraina som arbetskraft eller annan exploatering i länet. Länsstyrelsen fortsätter att bevaka frågan.”
- Kalmar: “Flera kommuner överväger att betala ut bistånd till ukrainska flyktingar då dagsersättning och gåvor från privatpersoner inte räcker till för grundläggande behov.”
- Kronoberg: “Massflyktsdirektivet räcker inte till för att täcka behovet av stöd.”
- Stockholm: ”Personer som lever på dagersättning från Migrationsverket har dock, p.g.a de låga ersättningsnivåerna, svårigheter att klara sin egen och sina barns försörjning. Detta kan komma att öka risken för exploatering.”
- Skåne: ”Skånska kommuner vittnar om en ökad psykisk ohälsa hos de skyddsbehövande från Ukraina som nu anländer till kommunerna. Det finns även en oro specifikt för barnens mående. Många barn är isolerade då de bor på avlägsna platser som försvårar kommunikation till aktiviteter.”
- Östergötland: “Det är fortsatta utmaningar för ukrainare som kommit till länet att klara egen
- försörjning och att bekosta resor med kollektivtrafik med de bidrag som ges.”
Så många ukrainare lever på dagersättning:
- Drygt 12 000 ukrainska medborgare i arbetsför ålder (födda 1959-2003) som sökt skydd enligt massflyktsdirektivet lever på dagersättning (uppgift från 17/2). De som inte har dagersättning kan ha fått jobb eller kan ha egna medel i form av sparpengar eller annat.
- Totalt är runt 40 000 ukrainska flyktingar är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem.
Källa: Länsstyrelsernas lägesbilder (14 februari, 31 januari och 17 januari)
Ersättning som ukrainska flyktingar har rätt till
Personer som sökt skydd enligt massflyktsdirektivet har rätt till samma ersättning som asylsökande, och får följande belopp:
På boenden där mat inte ingår är dagersättningen
- 71 kr/dag för vuxna ensamstående
- 61 kr/dag och person för vuxna som delar hushållskostnader
- 37 kr/dag för barn 0–3 år
- 43 kr/dag för barn 4–10 år
- 50 kr/dag för barn 11–17 år.
På boenden där mat ingår är dagersättningen
- 24 kr/dag för vuxna ensamstående
- 19 kr/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader
- 12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år
Familjer som har fler än två barn får hel dagersättning för de två äldsta barnen och halv dagersättning för övriga barn. Ersättningen ges sju dagar i veckan.
Särskilt stöd
Man kan också ansöka om särskilt bidrag, då ska man ha ett ”mycket starkt behov av något som inte täcks av dagersättningen”. Det kan till exempel handla om glasögon, en barnvagn eller vinterskor. Bedömningen görs individuellt av Migrationsverket.
Källa: Migrationsverket