Det är de utdikade torvmarkerna som är problemet. När torvmarkerna inte längre används för produktion tränger syre ner i torven som bryts ner och koldioxid och lustgas frigörs. 

– Man uppskattar att de dikade våtmarkerna på torvmark släpper ut ungefär lika mycket som personbilstrafiken, säger Carina Pålsson, våtmarkssamordnare på Länsstyrelsen i Kalmar län.

Effektiv åtgärd

De största utsläppen av klimatgaser från utdikade våtmarker sker här i södra delen av landet. Skogsstyrelsen har därför fått 169 miljoner kronor från regeringen att fördela för att restaurera utdikade torvmarker. 

– Att restaurera eller lägga igen dikade torvvåtmarker är en väldigt kostnadseffektiv åtgärd för att minska utsläppen av klimatgaser, säger Carina Pålsson. 

Våtmarkerna fyller även andra viktiga funktioner i naturen, både för vårt klimat och för vår miljö. De spelar en stor roll för den biologiska mångfalden, de har betydlese för rekreationen och kan vara bidra med ett estetiskt värde i naturen. Våtmarkerna fungerar dessutom som nivåreglerare av vattenflöden, såväl vid översvämningar som vid torka.

Vill hitta torvmarker som inte längre används

– De utgör en viktig klimatanpassning. De magasinerar vatten vid högflöden och jämnar ut flöden vid lågflöden, säger Carina Pålsson.

För att hindra läckaget av växthusgaser gäller det nu att lokalisera de torvmarker som inte längre används för produktion för att kunna lägga igen och återskapa våtmarkerna. 

– Det är framför allt de övergivna, dikade torvmarkerna som man riktar in sig på i det här återvätningsprojektet som regeringen har lanserat, säger Carina Pålsson på länsstyrelsen i Kalmar län.

SVT:s granskning visar på flera misslyckanden

En granskning från SVT:s Uppdrag granskning visar dock hur Sverige som helhet ligger långt efter i sitt arbete med att återställa utdikade våtmarker.

Uppdrag granskning kan berätta hur regering efter regering misslyckats – och hur ekonomiskt stöd som skulle hjälpa projekt har dragits in gång på gång.