– När jag kom till Sverige och sökte asyl hade jag min syster som är gift här. Jag var hos henne. Jag hade hört och sett att mina väninnor lidit mycket, att kök och badrum var gemensamt och att man inte hade någon privat sfär, berättar Zina om varför hon valde att bosätta sig hos sin syster i stället för på någon av de asylanläggningar som Migrationsverket driver.

Ska minska trångboddheten

Zina bor nu i en egen lägenhet och har fått uppehållstillstånd, jobbar på en hamburgerrestaurang och har kommit igång med sitt liv i Sverige. Hennes syster bor i Rosengård i Malmö, vilket är ett av de socioekonomiskt utsatta områden där Sveriges kommuner nu ska få göra undantag från att asylsökande ska få bosätta sig. Även om det var trångt hos systern är hon glad över att hon inledningsvis fick bo hos henne.

En av anledningarna till att regeringen nu begränsar möjligheten för asylsökande att bo var de vill, är just att minska trångboddheten. Men tanken är också att asylsökande inte ska kunna bo i de områden som har störst socioekonomiska utmaningar.

Ser inget problem

Möjligheten att hitta eget boende tas inte helt bort, men begränsas i de områden där långtidsarbetslösheten är hög samtidigt som utbildningsnivån, valdeltagande och sysselsättningen är låg.

Men Zina tycker inte att det faktum att hon inledde sin vistelse i Sverige i just ett sådant område har varit ett problem.

– Nej, jag tycker tvärtom. Det finns de som bär en rädsla inom sig och kommer från en miljö som skiljer sig radikalt från Europa. Därför väljer de till en början att bo med sina släktingar. Sedan ser de hur läget ser ut och börjar anpassa sig.