Kring förra sekelskiftet fanns det behov av att öka matproduktionen i Europa och Sverige. Men i spåren av att centralisera och effektivisera jordbruket startade flera motreaktioner. En av dessa var det regenerativa biodynamiska jordbruket, som föddes för 100 år sedan.
Regenerativt handlar om att arbeta med naturen för att nå näringsrikt innehåll. Att man exempelvis odlar jorden snarare än växten och ser jordbruket som ett kretslopp.
Det regenerativa biodynamiska jordbruket blev sedan en av flera viktiga föregångare till det som vi numera kallar ekologisk odling. Eko-begreppet började standardiseras i slutet på 80-talet.
Pionjärerna i Ytterjärna
Sedan 1935 har den regenerativa biodynamiska odlingen funnits i Sverige och Ytterjärna, tack vare familjen Ritter som flyttade hit från Tyskland.
Regenerativt jordbruk har på senare år blivit en trend utan att för den delen vara biodynamiskt eller ekologiskt.
Vissa småodlare har valt det regenerativa utan att bli certifierade, exempelvis via KRAV eller Demeter, och flera som odlar för eget hushåll har valt det här sättet att tänka.
Det regenerativa är något som också är viktigt för Max Geiger, som driver sitt biodynamiska jordbruk någon kilometer från den plats dit de första biodynamikerna kom 1935.
Besök Max Geiger och hans kossor i videon ovan och se en fem dagar späd kalv i halmen.
Se också nedan en häpnadsväckande tidsresa kring det ekologiska jordbruket i Sverige.
EKO-jordbruk – 100 år
Biodynamisk odling – 90 år i Sverige – 100 år i Europa
Den biodynamiska odlingsläran började med boken ”en lantbrukskurs” av antroposofen Rudolf Steiner som kom ut för 100 år sedan, som byggde på Steiners föreläsningar i Tyskland året innan.
Sedan tog det bara 10 år innan den första biodynamiska odlingen började i Sverige 1935, på Mikaelgården utanför Södertälje.
Några kilometer söderut ligger Max Geigers gård, i den biodynamiska odlingens hjärta i Sverige – Ytterjärna.
Det biodynamiska är en gren av antroposofin. Rudolf Steiner använde omdebatterade och ifrågasatta ”kosmiska” ingredienser i odlingen, men i övrigt är läran relativt lik andra typer av ekologiskt lantbruk.
Alltså naturnära, fri från bekämpningsmedel, naturlig stallgödsel (istället för mineralisk handelsgödsel) med mera.
Olika certifieringar – Eko, Krav och Biodynamiskt
För att en produktion ska bli certifierad måste man skriva under ett avtal med ett kontrollorgan.
REGENERATIV
Det behövs ingen certifiering för att kalla sig regenerativ jordbrukare, men många gånger har man som större producent en Demeter-certifiering, exempelvis (se längre ner).
EU-EKO
Man kan bli ”EU-EKO”-certifierad via kontrollorgan som arbetar utifrån EU:s regler kring ekologiskt jordbruk. Man får då deras märke som ser ut som ett grönt löv.
KRAV
En jordbrukare kan också bli ”KRAV”-certifierad, vilket innebär att man arbetar ekologiskt. En certifiering enligt KRAV:s regler ger företaget rätt att använda både KRAV:s märke, samt EU-EKO (lövet).
DEMETER
En biodynamisk bonde arbetar i stort enligt ovan nämnda ekologiska principer men har också extra krav på sig kring att vara regenerativ och att gården betraktas som ett kretslopp. Målet är att gården ska vara självförsörjande när det gäller foder och gödsel. Den biodynamiska märkningen heter ”Demeter”.
Källor: Jordbruksverket, Demeterförbundet, KRAV och Biodynamiska Föreningen och Kiwa.