Under 1998 helammades 69 procent av barnen i Sverige vid fyra månaders ålder. Motsvarande siffra låg på cirka 50 procent år 2021.

Forskaren Eva-Lotta Funkquist menar att det finns flera orsaker som beror på att amningsfrekvensen har gått ner.

– Enligt studier är det 97 procent av kvinnorna som vill amma, men det finns flera faktorer som har gjort att färre ammar, säger hon.

Minskning sett över tid

Eva-Lotta är docent och universitetslektor vid Uppsala universitet. Hon är i grunden barnsjuksköterska och barnmorska. Hennes forskningsämnen är amning, spädbarns sömn och föräldrars mående. Hon har gjort studien Tidiga smakprov ger kortare amningstid.

Man ser en försiktig ökning vad gäller amningsfrekvensen under de senaste åren, men den totala minskningen under 2000-talet är nästan 20 procentenheter.

När det gäller helamning vid ett halvt års ålder har siffran gått ner från 39 procent till 12 procent mellan 1998 och 2021.

Rekommendationer från myndigheter

Världshälsomyndigheten och de svenska myndigheterna rekommenderar helamning i sexmånader och därefter delamning i två år eller längre.

Studier har visat att amning ger ett skydd mot bland annat olika typer av cancer samt typ 2-diabetes hos mamman. Man har även sett att ökar immunförsvaret hos barnet och skyddar i sin tur mot olika infektioner.